Uttorkning och överhettning av hund

Egentligen skulle här ha varit ett inlägg om min helt perfekta födelsedag i Visby, men... Saker blir inte alltid som man har tänkt sig... Tyvärr!!!

Istället kommer här ett inlägg om vår lilla Limpa och om att hon just nu ligger inlagd på Djursjukhuset i Sundsvall. Jag tänker berätta ifrån början och en stor anledning till att jag skriver detta inlägg är för att JAG VILL VARNA OCH UPPMÄRKSAMMA hussar och mattar att vara försiktig med sina hundar i extrem värme!!!

HELT GALET, precis nu visar termometern på över femtio grader...

visserligen i solen men ändå!!!

Det var i måndags det började, Limes kullbror Oban kom hit till gården och Danne, jag och hundarna skulle ha en härlig dag hemma. Vädret var soligt, vilket egentligen bara är förnamnet, vädret var stekhett!!! Vi hade dörren öppen till huset och hundarna kunde gå lite som de ville, ute eller inne. Vi har vattenskålar på ett flertal ställlen på gården som jag alltid försöker ha färskt vatten i och man tänker att de sköter detta själv... Att hålla sig i skuggan, att dricka vatten och så vidare.

Mitt på dagen, när solen var som allra varmast så bestämde vi oss för att ta med hela gänget ner till sjön för att de skulle få svalka sig i vattnet. Alla hundarna älskar vatten, så det var skönt för dem att kunna simma omkring. (Nu i efterhand har vi fått veta att ett svalkande bad är bra för stunden för hunden, men är ofta överskattat när det är extrem värme)

Väl uppe på gården igen så fortsatte Danne och jag med våra trädgårdsbestyr och hundarna var med, de var ganska loja i värmen men de var tillsammans med oss hela tiden. Jag klippte lite gräs och fick be Lime att inte vara i vägen, då hon gillar att stjälpa till vid gräsklippning. Klockan blev nio på kvällen och så kommer Lime fram till oss och ser väldigt ynklig ut. Hon ställer sig i vägen och trycker sig både mot Dannes och mina ben. Öronen är bakåtstrukna och det rinner saliv ur hennes mungipor. Hon hässjar inte men andas tungt. Hon går stelt med frambenen och vi förstår direkt att någonting är riktigt fel.

Jag sätter mig ner bredvid henne och stryker henne över kinderna och ryggen och jag tittar i hennes mun för att upptäcka att hennes tandkött är alldeles ljust. Danne har gått in för att hämta vatten till henne, men hon är inte intresserad av att dricka. Hon mår troligtvis för illa vid denna tidpunkt. Vi hämtar febertermometern för att tempa henne och får en chock... Hon har närmare 42 i feber!!!

Nu kastar vi oss på telefon och ringer jourveterinären här i Ö-vik och får besked om att vi får komma in på tjugo minuter. Perfekt. Vi förstår samtidigt att det kan bli så att de skickar oss vidare, till typ Sundsvall, så vi gör snabbt klart med djuren hemma och packar in alla hundarna i bilen, i fall att...

På djursjukhuset i Örnsköldsvik mottogs vi av en dansk veterinär och en dansk djurskötare. Sorry, Gitte... men jag har SÅ svårt för att förstå danska. Det är någonting med det danska språket och mig som inte faller sig naturligt. Jag önskar jag hade haft dig som tolk Gitte!!! Som tur var så förstod Danne bättre vad de sa. De tog några blodprover på Lime, de röntgade henne och de gav henne dropp och skickade oss vidare till Djursjukhuset i Sundsvall.

Febern gick ner lite i samband med droppet och när vi stannade mitt på hållet till Sundsvall, vi har ca 17 mil dit, så var hon mycket piggare, hon gick med svansen i vädret och rastade sig riktigt. När vi kom till Sundsvall så hade hon drygt 40 grader i feber. Efter att fått träffa en veterinär som lyssnade noggrant på vad vi hade att säja och undersökte Lime grundligt så ville de att hon skulle stanna kvar över natten. Klockan var nu över två på natten och vi var inte så uppåt när vi lämnade Djursjukhuset och vår käraste lilla Lime... <3

Vi tänkte att hon skulle få följa med oss hem igen dagen efter så vi beslöt oss för att stanna kvar i stan. Vi slog en signal till Scandic Hotel, berättade för dem om vår situation och bad om ett schysst pris för några timmars sömn och för hundarna att få sträcka på benen. Det schyssta... priset var 1200 spänn så vi sa tack och nej tack!!!  Det fick bli några timmars sömn i bilen. Vandringshem och stugbyar svarade inte denna sena timme... :(( Men det var inte oss det var synd om, det var kära hjärtat som inte fick följa med oss hem... :((

Dagen efter ringde veterinären upp som utlovat och berättade att Lime var feberfri och i full fart. Vi hade funderat hit och dit vad hon hade råkat ut för och veterinären tror starkast på uttorkning och överhettning. Lime är i en ålder där hon inte lägger på någonting, trots att vi ger henne nästan dubbla portioner mat, så lägger hon inte på sig nämnvärt, därför så blir det väldigt sårbart i sådana här extrema situationer. Vi har en sommarvärme över oss som vi inte brukar ha... Vi är inte vana av sådan här värme och inte våra hundar heller och trots att vi tänker att de ska känna av själva hur mycket de tål, söka sig till skugga, dricka vatten och så vidare så är det nog inte så alla gånger... Inte i Limes fall. Hon är ung och vill alltid vara med, hon är glädjen själv och missar inte mycket som händer på gården i vanliga fall. Hon har förmodligen i sin iver att vara med glömt bort att känna efter och bara hållit igång och tagit av sitt lilla, obetydliga reservförråd tills det är helt tomt och då börjar kroppen istället ljudligt protestera...

Så synd bara att det inte gick att se tidigare, vi har funderat i efterhand om vi hade kunnat göra annorlunda och vår lärpenning ska bli att vi sådan här extrem värme som råder för tillfället så håller vi hundarna i stillhet, på så svalt ställe som möjligt. Hos oss är källaren svalast, med jordkällardörren öppen... Man får vända lite på dygnet och aktivera hundarna på sena kvällar, nätter istället.

Nu är inte historien slut här... När vi kom till Djursjukhuset dagen efter så är det första jag hör, välbekanta skall långt ner från korridoren... Det är Lime som skäller, säger jag till Danne, tror du svarar han. Ja, jag är säker på att det är Limes skall och visst var det det... Om inte något är så bra som hon tycker så protesterar hon gärna med lite skall, och att sitta där i en box var utöver hennes vilja... :)) En sköterska hämtade henne och jag blev jätteglad över att få se hur pigg hon var... Superbra!!! Vi fick träffa en veterinär innan hemfärden och vi kom överens om att det måste ha varit en rejäl uttorkning Lime drabbats av... Vi och dem lämnade dock en liten reservation öppen...

Nu hade vi ett par timmar hem igen och väl hemma så var djuren prio ett. Vi skulle ha besök senare på kvällen och började fixa lite inför det besöket. Hundarna fick vara inomhus, där var det i alla fall lite svalare är utomhus. Lime var trött och vi tänkte att hon säkert behövde vila upp efter vad hon hade varit med om. Våra kära vänner dök upp och visst hälsade Lime på dem men hon återvände ganska snart tillbaka till bädden och somnade. När vi skulle ta hundarna på rastningsrunda var Lime inte alls lika alert som hon vanligtvis är, så jag började iaktta henne igen. Det knöts sig lite i magen då jag konstaterade att hon var sämre igen. Jag tittade på tandköttet som återigen var alldeles ljust... Vi tempade... 40, 5 visade termometern... och det blev en ny tur till Sundsvall...

Här hade vi precis kommit hem från Djursjukhuset och Lime såg då pigg

och kry ut och ville gärna vara med...

Vårt käraste lilla knyte... <3 Bli frisk!!!

Och där är vi nu...
Lime ligger inlagd under bevakning. Vid vårt senaste samtal med veterinären, för några timmar sedan så berättade de att hon är mycket piggare... Hon äter, busar med personalen och... hmmm... Skäller... Men hon får stanna ännu en natt, vi vågar inte hämta hem henne, för att ska få ännu ett återfall... Nu vill vi att de ska se att läget är stabilt innan vi åker ner och hämtar hem henne.

Jag vill främst med detta inlägg varna hussar och mattar att vara lyhörda på sina hundar och inte utsätta dem för fysiskt ansträngning när det är sådan här extrem och ovanlig värmebölja. och se till att de får i sig vätska!!!

Och snälla... håll tummar och tassar för att Limpan kryar på sig snabbt, hon är SÅ saknad här hemma!!!

Jo, vi har precis fått nys om Royal Canins vätskeersättning, Rehydration Support Dogs... det ska i alla fall våra hundar få från och med nu i sådan här värme och vid stor fysisk ansträngning!! Och tydligen finns det någonting som heter Resorb för oss människor som vi kan ta som vätskeersättning... Resorb finns att köpa på Apoteket...

Gimmie gör gärna reklam för Royal Canins vätskeersättning, som det från och

med nu kommer att bjudas på, här på Gårdsbacken...

gardsbacken@telia.com