En kulinarisk resa...

Att äta och dricka gott när man är på semester är verkligen en av höjdpunkterna. Det man nästan pratar mest om när man kommit hem och tillbaka i vardagen är de kulinariska höjdpunkterna man fick uppleva på resan. Jag tänkte med ord och bild berätta lite om våra mat/dryckupplevelser i bl.a. Luxembourg från vår senaste tripp.

Danne är förtjust i whisky, och med förkärlek till single malt whisky. Kenneth tipsade om en "spritbutik" i utkanten av stan, Maxi vins. En relativt liten butik med ett enormt utbud av whisky. Drygt femhundra olika whiskysorter fanns uppradade på hyllorna. Ägaren till butiken var en trevlig man som gärna tog sig tid att disskutera whiskysmaker med kunderna. Ville man provsmaka gick det bra, och det ville man;))




Han hade säkerligen närmare tvåhundra öppnade flaskor
 av olika sorter för provsmakning, och fanns inte den variant
du ville prova öppnade han gärna en flaska av den också.



Vi hade varit i butiken i en och en halv timme då Danne och Kenneth bestämde sig att det fick vara nog:)) Då hade de provsmakat sex olika sorter, och så klart av de allra finaste. Mannen som ägde butiken bara fortsatte att hälla upp i glasen, så länge man inte sa stopp. Kan det ha varit ett försäljningsknep, månne?

Några nya sorter inhandlades

Många hyllmeter whisky.

Fortsätter vi i ämnet dryck så finns det många vinodlare i Luxembourg. En av dagarna åkte vi runt och tittade på vinodlingarna. Vi åkte bl.a. efter Moselfloden som gränsar mellan Luxembourg och Tyskland. Här växer vinplantor i oändliga rader och här ligger också några vinproducenter. Vi besökte Bernard-Massard.

Förra gången vi var på besök i Luxembourg gick vi en guidad tur här, så denna gång nöjde vi oss med att kika lite i butiken. Vi köpte med oss några flaskor, bl.a. till vinlotteriet på jobbet:))















Jag åt nog det godaste jag någonsin har ätit. Den här dagen då Kenneth och Sonny firade sin ettåriga bröllopsdag. De hade bokat bord på en resturang i utkanten av stan, i Bertrange. Restauranten heter Elch, som jag tror betyder älgen??? Hur det nu kommer sig? Vi hade kanonväder och satt ute på terassen under förrätten. Hummerfylld "hemgjord" ravioli!!! som låg i hummersås. Det serverades ett gott bröd till detta och Kenneth beställde in restaurantens finaste vita vin. Mmmmmmm!!!

Makalöst gott! Kan man anställa kocken, månne?

När solen gått ned, fick vi ett trevligt bord inne i resturangen. Här kommer varmrätten! Oxfilé toppad med gåslever. Till detta beställde vi in POTATISMOS! Jo, ni läste rätt. Potatismos! MEN, såklart inte vilken mos som helst, denna var smaksatt med tryffel! Med på tallriken fanns också perfekta grönsaker och en sensationellt god viltsås. Det här var så gott så man njöt av varje tugga och ville aldrig att maten skulle ta slut. Självklart drack vi det finaste röda till detta:)) Vi kommer att prata lääänge om den här smaksensationen.
Jo, vi åt efterrätt också... slurp!:))



En annan av kvällarna åt vi på Stones Steakhouse. På Stones beställer man in den köttbit på kon som man helst vill ha. Köttbiten får man in rå, tillsammans med en het sten. Förrätten var jätteräkor och hummer som man även dessa stekte själva. Fattar ni att vi pratar hummer VARJE dag! Hummer som vi annars äter en gång per år, på nyår:)) Stones bjuder på en jättetrevlig matstund där man får vara aktiv hela tiden när man tillagar sin mat. Till detta, potatisgratäng/pommes, goda dippsåser, peppersås och fräch sallad. Inte fel alls:))

Lundberghini tycker portionerna är LITE för stora!!!!

Danne och jag strosade på stan ett par av dagarna medan Kenneth och Sonny jobbade. Vi åt lunch på stora torget, Place d´Armes. Torget är absolut fyllt av resturanger. Hela torget är ett hav av bord och stolar och under lunchtid fylls så gott som varje stol. En av dagarna åt vi på Chi-Chiz, en mexikansk resturang. Danne beställde in en utsökt chili con carne och jag en sallad. Efter maten satt vi kvar länge i solen och njöt av var sin strawberry marguarita.



Salladen låg i en tallrik gjord av tunt bröd. Ljuvligt god!



Dannes chili, självklart med en Corona till...

Så kall så det nästan gjorde ont att dricka den:))

Det kurrar i magen på mig när jag skriver om våra fantastiska matupplevelser. Jag ska inte fresta er mycket längre nu. MEN vi har en superrestaurant kvar att berätta om. Chez Bacano!!! Den här resturanten ligger också lite utanför stan. Här äter vi flamberade jätteräkor i en vitlökssky/sås.

Kenneth, Sonny och jag utanför Chez Bacano.

Åker ni någonsinn till  Luxembourg så MÅSTE ni äta här! Nu pratar vi  megastora räkor, serverandes flamberade till bordet. Till detta äter man, hör och häpna pommes! Nej, jag kan inte berätta hur gott det är, det måste upplevas!

Det blev inget kvar!

Smaklökarna njöt i fulla drag resan igenom. Vi vill åter igen tacka Kenneth och Sonny som tog oss med och bjöd så stort på allt detta goda. TACK! I övrig på resan försökte vi prova diverse lokala rätter. Vi år schnitzel, Bratwurst och våfflor i Tyskland och i Danmark åt vi pölse. Dessutom får vi inte glömma Joel och Peries fantastiskt goda tillagade middagar som de bjöd på. Imponernade!



Man betäller in extra det man vill ha på våfflan.
Vi tog glass, bär och ägglikör på våra.





Till sist, inte ett ord om vallning i dagens blogg, men nästa gång berättar vi om ett besök vi gjorde.
Lägger in en bild på ett ovanligt ekipage. Vem kan det vara, månne?
Ledtråd... många fina meriter i vallning...

Alla idéer är bra...

Unna er någonting gott idag!

En tanke slog mig...



...vi måste ta valpar på Fame!
Ja, nu är hon ju inte ens godkänd vallhund ännu så det måste vi ju klara av först. Men vi måste absolut ha en valp efter henne! För tänk om någonting skulle hända henne.
Vi har funderat hit och dit om vi skulle ta någon fler kull efter Gimmie. Det är mycket jobb och kanske svårast av allt, att hitta seriösa valpköpare. Men mer och mer väger det över till att vi kommer att ta en kull efter Fame istället, och då delvis för att vi själva absolut vill ha en valp efter henne.

För att få registrera Border Collie valpar så måste båda föräldrarna vara godkända vallhundar.
De måste vara höftledsröntgade och det rekommenderas starkt att de ska ha fria höftleder, A- el. B-höfter. Man bör dessutom ögonspegla föräldradjuren innan parning då det förekommer ögonsjukdommar, dock i liten utsträckning. Tyvärr ser man relativt ofta att folk annonserar ut vad de kallar sällskapsborder. Många av dessa har inte godkända vallhundar som föräldrar och valparna får alltså inte registreras i SKK, och räknas då som blandraser. Vissa förstår inte detta innan köpet, utan tror att de köper en BorderCollie.
Har t.o.m. sett att folk skriver renrasiga BC trots att föräldrarna ej är godkända vallhundar.
SÅ, var på er vakt! Självklart har dessa BC också vallningsinstinkt i sig. OCH det är ju denna instinkt som gör BorderCollien till den unika hundras den är. De som skaffar sig en Border Collie och inte vårdar denna instinkt tycker vi tar russinet ur kakan.

Skaffa gärna en BorderCollie MEN låt dem utöva det som de är födda till, att valla djur!!! Ni kommer att upptäcka att det är väldigt fascinerande. Få saker aktiverar hunden så mycket, både fysiskt och psykiskt. I vallningsträning belönas inte momenten med hundgodis, där är det själva vallningen som är belöningen:))







Självklart förekommer MÅNGA olika funderingar på hurvida man skall låta vallhundar valla om man inte tänker använda dem praktiskt eller för tävling. Vår filosofi är att det inte är någon fara att låta dem få valla. Vi anser tvärtom, att om man låter dem tändas på djur och visa dem att det är dessa det är tänkt att de ska valla, så undviker man intresset för cyklar, barn, bilar mm. mm... Vi anser att instinkten finns där ändå och får den inte användas på djur så väcks intresset för annat istället. I vår vallhundsklubb florerar många BC och det är ytterst sällan man hör om hundar som vallar annat. Det är sällan något problem för någon som aktivt vallar med sin hund.

Goa, rara Fame. Vi öser ofta superlativ över henne:))

Sunnangårdens Luckie

Vi sålde inte våra valpar endast till djurägare. Vi var det inte heller när vi köpte vår första BC, Sunnangårdens Luckie. När vi köpte henne bodde vi i lägenhet. Vi lovade vår uppfödare att hon skulle få valla, aldrig anade vi väl då hur intresserade vi skulle bli av detta. Vi åkte till vår uppfödare för att tända henne på får och vi blev precis lika tända på vallning som hon blev:)) Vem vet hur vårt liv sett ut om vi inte skaffat Luckie den där dagen för drygt sjutton år sedan. Då kanske vi inte suttit här på vår kära gård, med hundar och andra djur omkring oss.

Alla våra valpköpare låter sina hundar valla. Det har varit jätteintressant att följa dem, och vi tycker att alla ser kanonfina ut. För oss är det lätt att jämföra dem med Gimmie, valparnas ömma moder. Har tänkt att skriva mer om detta en annan dag:))


Det är lätt att sväva iväg i ämnet vallning...
...men tillbaka till Fame.
Är det så att hon klarar av vallhundsprovet i sommar/höst så kommer vi med all sannorlikhet att ta en kull valpar på henne. Fyra av sex valpar i hennes kull är både valpögonspeglade och höftledsröntgade utan anmärkning.
Tänk er en valplåda full av chokladbitar:))




Så till sist, en tokhungrig skatunge har hoppat ur boet idag, och skuttar omkring i vår fårhage:))

maaaaask!!!

Om du möter en människa utan leende,

ge henne ditt:))<3

Nu är det bara att vänta på färskpärern...

Så är de då i jorden...pärern:))
Man känner alltid en viss tillfredställelse när man satt potatisen. Danne ser till att fräsa jorden noggrant, därefter gör vi fina fåror, sedan lägger vi försiktigt ner varje potatis i fåran och säger till dem att föröka sig duktigt:))
Man ska behandla potatis som ägg säger pappa. Varje år har vi fundering på om det spelar någon roll om sättpotatisen är liten eller om det är mycket bättre med stora sättpotaisar? Är det någon som vet?
Är de väldigt små har man alltid god lust att lägga flera på samma ställe:)

I år har vi många olika sorters sättpotatis.
Vi vill prova ut någon ny sort att odla vidare på. 

Man riktigt längtar till första koket:))

Med två ystra vallhundar på gården ser man till att noga sätta nät runt trädgårdslandet.
Jag kan inte frasen, -spring inte i trädgårdslandet, SNÄLLA!!! på hundspråk...
Så då det får bli stängsel istället, och det funkar ju bra.

Dom här ser inte ut som två trädgårdsmarodörer,
men skenet bedrar...

Vi har sått alla möjliga grönsaker och dyligt. Allt från kålrötter, rödbetor, ärtor till olika sorters blomster.
Jag tillhör den konstiga kategori människor som tycker det är fantastiskt roligt att rensa ogräs... Ja, det är sant! Ett riktigt fritidsnöje för mig!

Hoppas att morotsflugan håller sig borta i år!!!

En jättebra idé är att göra en enkel kompost
och placera den mitt i trädgårdslandet.

Gul lök tillhör en av mina favoriter att odla.
 De blir SÅ fina och smaken är så mycket godare än den "affärsodlade".
Även röd- och vitlök går utmärkt att odla på våra breddgrader.

Fame är SÅ himla duktig!!!
Vi har ju planer på att försöka godkänna Fame som vallhund i sommar. Men det gör sig inte själv, det ligger mycket träning bakom. Bara för att man föds till vallhund så innebär det inte att man kan allt. Det blir många timmars träning. Fame gör dock allt för att vara oss till viljes. Förstår hon bara vad vi vill att hon ska göra, så gör hon det...
Vi, eller rättare sagt Danne, det är så gott som alltid han som vallar med Fame, måste bara visa henne på ett bra sätt, och det är ofta det som är det svåra. Men vi ser det alltid som en utmaning. Vi åkte till våra tackor med lamm och vallade på dem. Det är ju en lite större flock, och går bland annat bättre att träna delning med. Lammen börjar ju bli ganska stora nu. Snart är det dags att dela av bagglammen och då får vi en fin liten flock med baggar att valla på.

En underbar eftermiddag i fårhagen.

Fina, fina Fame.

Vi är så glad för Fame. Det är alltid roligt att gå ut och valla med henne. Jag hjälpte till att ställa ut flocken till Danne och Fame med Gimmie. Det är så bra att ha en lite äldre hund som kan hjälpa till. Vi försöker vara noggranna med att se till så att inte flocken kommer rusande när vi tränar hämt så vi inte får en hund som stannar för tidigt i utgången. Detta kan då vara svårt att träna bort. Fame är lite snäv i upptaget åt vänster så detta jobbar vi också med.

Skönt med lite återhämtning...

Efter vallpasset gick vi ner till sjön så hundarna skulle få svalka sig.
Fame stod läääänge...



Gimmie däremot, var inte lika slut, utan hade ork över till lite lek.
Vem kan motstå den här bedjande blicken?



Vi har väldigt roligt när vi tränar med våra hundar. Vi har hittat en träningsteknik som passar oss och våra hundar ypperligt. En teknik som bygger på förtroende mellan förare och hund. En teknik där rösten används som största hjälpmedlet.
Hoppas ni vill följa oss och våra hundar i fortsättningen också, då berättar vi mer:))

Ha det superduperbra till nästa gång!!!

Tillbaka på Gårdsbacken

Så har vi efter ett par veckors semester återvänt till Gårdsbacken.
Oj vad tiden går fort när man har roligt:))
Mindre roligt, för oss, är att Billy nu har åkt hem.
Det har varit ett nöje för oss att ha honom här, och för att inte tala om, för Fame, som fullkomligt avgudar brorsan:)) Han var ju alltid med på bus. Nu får hon istället försöka få igång morsan Gimmie på lite lek, och det är INTE lika lätt:))

Snygge Billy, VI SAKNAR DIG!! <3

Vi vill passa på att tacka Rebecca för att hon under våra semesterveckor tagit hand om hela paketet Gårdsbacken med vad det innebär och gjort det på ett fantastiskt sätt.
1000 TACK Rebecca! Du har gjort ett jättejobb! Vi är tacksamma!

Vi fortsätter att lägga gräs på spången, hos hönsen, som du gjorde. Och att du matat dem med gräs har vi bevis på:)) Vi kokade lite ägg som pålägg och var tvungna att fota den fantastiskt gula gulan som blir av att  hönsen äter mycket gräs.

Citrongul äggula...mmmmm

Vi önskar Rebecca, Billy och Peppe lycka till med flytten till Göteborg.
Vi kommer att sakna er mycket här på Gårdsbacken. :(




Semestern blev väldigt lyckad. Om än att det blev många mil i bil så hade vi underbara veckor.
Vi hade supertur med vädret, ingen jacka needed, vi åt kalasgott, vi hade trevliga stunder med släkt och vänner, vi shopade loss... vi hade det kort och gott KANONBRA!
Vi bilade rakt igenom landet ner till Malmö... och sedan vidare genom Tyskland ner till Luxembourg...

Bron över från Malmö till Danmark.

Vi lyckades pricka in vårt besök i Luxembourg hos bror precis på deras ettåriga bröllopsdag vilket bland annat resulterade i champagnefrukost med färska jordgubbar och andra läckerheter. Snacka om att sätta ribban högt redan från början:)) Man pratar numera ofta om smaker som gifter sig  med varandra,  på denna resa blev det många giftermål... Tack Kenneth och Sonny för makalöst goda smakupplevelser av både mat och dryck!

Yammi, vill ha varje morgon...

Sedan känner jag att jag vill lägga in ett par bilder utan absolut ingen kommentar från min sida...
Andra däremot får gärna kommentera:))





Linton




Lobama



Kommer troligtvis att skriva lite mer om resan vid senare tillfälle. Lite mer bilder kan vi nog också bjuda på. Sedan, när vi letat rätt på gräsmattan, satt potatisen i jorden, sått trädgårdslandet och kommit in i vardagen igen så kör vi igång med vallningsträning. Det är många som hört av sig och är intresserade av att träna så snart kan vi nog hitta på något.

Till sist för idag, vill vi önska Signe välkommen till världen! En liten tös som föddes tisdag 31 maj, vägde nästan fyra kilo och var 52 cm lång. Som stolt faster och farbror blir man lycklig när ännu en familjemedlem kommer till världen. Grattis Agnes och William till lillasyster och Clarence och Cecilia till en underbart vacker dotter!

Här inne ligger lilla Signe och väntar på dagens ljus...
Bara några timmar efter kortet är taget tittar hon ut:))

Signe, välkommen till världen!