Det händer någon gång nu och då. Oftast vid frukostbordet. Jag sitter och tuggar på min frukostmacka när jag känner att jag får en klump i halsen som växer sig större och större och till slut får jag tvinga mig själv att svälja smörgåstuggan genom klumpen i halsen...
Allt detta beror på att jag läst någon artikel i tidningen eller sett ett inlägg på datorn som handlar om människans ondska och illa behandling av djur. Jag blir så otroligt illa berörd så jag kan nästan inte fortsätta äta min frukost. Jag mår fysiskt illa och känner samtidigt som klumpen i halsen, att tårarna pressas fram i mina ögon. Danne brukar lyfta sin blick och titta på mig när jag snörvlar till...
"-Vad har hänt nu då?" brukar han fråga.
Förra helgen fick jag helt abrupt en bild framför mig på facebook... En bild som visade "fixerade grisar" och den bilden har etsat sig fast i mitt minne och jag kan inte få den från hjärnan. Nu, medans jag skriver så känner jag mig så ledsen när jag tänker på dessa stackars, stackars grisar!!! Vi måste köpa svenskt fläskkött!!! I Sverige är det nämligen förbjudet med dessa avskyvärda burar. Tycker man att svenskt fläskkött är för dyrt, jamen, skippa fläsket till middag då och ät pannkakor eller något annat...
Fixerade grisar är grisar som ligger på sidan under stålburar så att deras kultingar ska kunna dia dem. Suggan är fixerad i en bur som inte är mycket större än hon själv...
Hur kan människan vara så grym?
 |
| Jag är ledsen att behöva lägga ut denna förskräckliga bild, vilken jag såklart inte har fotat själv utan lånat ifrån nätet... |
Eller som nu i helgen, jag bläddrar i vår lokaltidning och läser då en artikel om ett par småkillar som stoppat en katt i tvättmaskinen och tryckt igång ett tvättprogam... En kvinna kommer, som väl är, till kattens undsättning men katten är redan så skadad att den måste avlivas. Varför denna grymhet?
Vad kan vi göra för att förhindra djurplågeri? Kan vi hjälpas åt med att till exempel berätta för barnen att djurens liv är lika värdigt som vårat?
Jag var med om en händelse i somras då en liten pojke på tre år var tillsammans i mitt sällskap. En stor groda hoppar fram in för våra ögon och den lille pojkens omedelbara reaktion var att stampa på grodan. Som tur var missade hans lilla fot grodan och jag hann dit och greppa pojken över armen och med spontan bestämd stämma talade jag om för honom att så där gör man bara inte!!! Pojken vände sitt ansikte mot mitt och såg väldigt förvånad ut. Jag berättade då för honom att det fanns ingen anledning alls att trampa ihjäl grodan utan att han/hon också behövdes i vår natur och att hans/hennes arbete var att hålla flugorna borta...
Vi måste hjälpas åt att måna om djurens välbefinnande, vare sig det är en liten humla eller en stor gris. De har samma rätt till "Planet Earth" som vi har...
Djur får inte plågas, så enkelt är det!!!
Gårdsbacken
Paula Lundberg & Dan Westman
# +46 706597199
Det var som att läsa mina egna tankar, Paula! Har också väldigt svårt för dessa hemska bilder som möter en ibland på faceboook. Försöker hjälpa till genom att köpa svenskt kött, gärna direkt från gården och att lära barn ( både mina egna och mina elever) att vara rädd om allt levande och behandla allt med respekt!
SvaraRaderaHoppas allt är bra med er och djuren! Snart är det dags!!:) Spännande!!
RaderaHelst av allt vill mam blunda för det, men då gör man det enkelt för sig...
Jag blir så glad när jag läser att du lär dina barn och elever om djurens rättigheter, föredömligt!
Kram!
/P
Hej! Jag förstår att du får tårar i ögonen när du tänker på hur djuren behandlas innan och under slakt. Jag valde bort kött när jag var 14 år, det är 24 år sedan. Ångrar inte en sekund! Tror att fler skulle välja bort kött om de visste hur hemskt för djuren det kan vara. Tyvärr är inte Sverige så himla mycket bättre än andra länder... Hua! Tänk vad bra det vore om alla kunde behandla djur med respekt! Hej hej från Åsa.
SvaraRadera
RaderaDet här är ett känsligt ämne...
Jag har nämligen den åsikten att jag äter kött, för djuren skull hur dumt det nu kan låta.
Vem skulle annars hålla boskap om inte bönderna? Och gjorde inte dom det skulle det väl inte finnas boskap?
De kan väl inte hållas fritt i naturen?
Många åsikter och starkt ämne som sagt men det allra viktigaste är att djuren har det så bra det bara går under den tid de har i livet och de får absolut inte plågas. I Sverige är det inte tillåtet med den här varianten av fixerade burar. Många Svenska grisgårdar föder upp grisar på ett bra sätt!
Jag respekterar dock ditt val att vara vegetarian.
Ha det bra!
/P
Jag håller fullständigt med dig. Men jag kan helt enkelt inte se på/läsa om eländet längre för jag tar så fruktansvärt illa vid mig. Det e ofattbart hur illa o totalt respektlöst en del behandlar djur, människor oxå för den delen. Men en del får ju tyvärr aldrig lära sig respektera allt levande. Kram på er.
SvaraRadera
RaderaJag brukar ofta säga att det är tur att man inte vet allt som försigår...
Skulle man klara det om man visste?
Kram!
/P
I can not understand how people can be so cruel to animals. When I read about or see pictures I get angry and sad. Hug! Nastassja
SvaraRaderaYou are right, it is so sad::: :((
RaderaI guess the Big Bandit calls money. Humans and their companies doesn't care about, in this case, the poor pigs. They just want to earn so much money they possible can. I'm so glad that this kind of cages is forbidden in Sweden, and I'm gonna read very carefully on the package, so the meat I buy is from pigs breeded in swedish farms who kept their animals in big spaces, and where they are allowed to go outside to grub in the soil, if thats what they want.
Take care Nastassja, I'm glad to hear from you.
Kram!
/P
Ja, usch!! Människors grymhet är så ofattbar många gånger...:((
SvaraRaderaSjälv har jag varit vegeterian i omgångar i ungdomens dar men nu äter jag kött och försöker välja kött från djur som haft det bra. Har turen att få lite älgkött från pappa bland annat.
Första gången jag blev vegeterian gav jag mamma och pappa lite huvudbry när jag stort deklarerade att jag skulle bli veteran. Blev riktigt irriterad när dom inte förstod vad jag menade. Visste dom inte vad en veteran var, elller?!? Får skylla min ordförvirring på att jag inte ens var tvåsiffrig vid det tillfället..;)
Spännande med att ni känner valparna!!!!
kram
RaderaTack för en rolig berättelse... :))
jag förstår att föräldrarna blev lite fundersamma när deras dotter ville bli veteran innan hon ens fyllt tio. Det vore en unik företeelse...
En kompis till mig ville också bli vegetarian som liten. Hon ville mycket hellre äta Pangkakor... :))
Det är verkligen jättespännande med valparna.
Kram!
/P