Volt med skördetröska

Stora sjöåkern har varit odlad med korn. Det hade vuxit på sig bra denna kalla sommar till trots och var moget för att skörda den gångna veckan. Inte helt utan dramatik :((





Skördetröskan är stor, röd och fin...


Storbonden i byn startade upp sina röda, fina skördetröska och började sakteligen skörda det mogna kornet. Åkern är stor, ett x antal hektar. Väderprognosen visade på sol och uppehåll några dagar framöver så det lämpade sig väl att skörda.

Danne och jag som bor granne med denna stora sjöåker såg på hur flitigt Bonden jobbade. Bondens fru assisterade med traktor och stora säckar att fylla kornet i. De hade jobbat, från tidig morgon och när klockan började bli fikatid så kom Danne och jag på att vi skulle koka kaffe och fylla termosen. Dessutom hade jag bakat en blåbärspaj med smuldeg och vaniljsås.
-Vi bjuder Bonden och hans fru på fika, sa jag och Danne tyckte det var en ypperlig idé.

Här ska kornet fyllas i stora säckar...

Jag stegade ut på kornåkern och mötte upp frun som var på väg upp till gården med traktorn och en stor säck sprängfylld med korn.
-Vad sägs om lite kaffe och paj? Frågade jag.
-Det låter gott, svarade frun.

Paret tog en välbehövlig rast och vi satt tillsammans och fikade och pratade och hade riktigt trevligt tillsammans. Tiden gick och vi drack påtår och och pratade lite till. Vi pratade om gamla tider och om hur det var förr. Vad vi inte märkte var hur många timmar vi suttit och fikat och pratat...
-Oj, sa Bonden till slut. -Klockan är mycket, hela dagen har gått och vi har mycket kvar att tröska.
-Det var inte bra, fortsatte han bekymrat.

Jag kände att jag fick dåligt samvete, det var trots allt vi som rådde för att de låg efter i planeringen. Jag måste hitta på någonting...
Jo, nu kom jag på!!!

Jag skulle hjälpa till att tröska. När de var tvungna att avbryta för att mjölka korna och mata djuren kunde ju jag köra tröskan!!! Sagt och gjort... Jag hoppade in den stora, röda, fina skördetröskan och såg mig omkring. Jo då, här satt jag bra. Få se bara... Var startar man schabraket? Jag fingrade lite på knappar och spakar och plötsligt mullrade skördetröskan igång.

Sjöåkern är en stor åker och det är många hundra meter ner till sjön så det var väl bara att gasa, tuta och köra. Och det var vad jag gjorde också, tutade och körde, för hejsan vad det gick... fortare och fortare... Nu var det dags att minska farten lite, hmmm, hur gjorde man det då? Jag såg en pedal långt fram vid golvet på skördetröskan, det kunde vara bromsen, men saken var den att jag nådde inte fram till den pedalen.

Skördetröskan hade nu fått upp en speed utan dess like och jag hade fullt sjå med att styra den stora maskinen. Nu började sjön komma närmare också! Jag måste nå fram till bromspedalen, tänkte jag och började få lite smått panik, men hur jag än sträckte på mina ben så nådde jag inte fram. Nu fastnade jag dessutom med mina byxor och insåg att jag inte skulle hinna få stopp på maskinen innan sjön var så nära att det bara fanns två alternativ för mig. Ett; att köra rakt ut i sjön. Två; att tvärt gira, och förmodligen kvadda den stora, röda, fina skördetröskan. Jag valde att gira... Skördetröskan sladdade och voltade... jag hamnade upp och ner. Jag blinkade lite, rörde på en arm... rörde på ett ben... tittade upp mot byn, upp mot bondens gård. Bonden var ute, han tittade tillbaka, han såg inte glad ut. Jag ville ju bara hjälpa till. Den stora, röda, fina skördetröskan var inte så fin längre.

Jag såg att Bonden satte sig in i traktorn och jag minns att jag tänkte, vad fel det blev! Mitt ena ben hade domnat och jag hade lite svårt att röra på det. Det satt som fast. Jag fick ta i lite för att komma loss...

Då ruskade Danne i mig och sa att vi var tvungna att kliva upp. Klockan var mycket och vi kunde inte sova längre. Jag öppnade ögonen, funderade lite och kände hur mina läppar formades till ett leende.
Än hur sant det var att Bonden och hans fru tröskade korn och att Danne och jag bjöd dem på kaffe och blåbärspaj med smuldeg och vanlijsås och att vi suttit länge och pratat och haft trevligt så började min dröm där någonstans. Jag satte mig aldrig i skördetröskan i verkligheten, endast i drömmens värld :)) Eller ska vi säga mardrömmens värld :))

Sov Gott och låt skördetröskorna stå inatt!

Gilla Gårdsbacken på facebook

http://www.facebook.com/Gardsbacken

Gårdsbacken blog is written by Paula Lundberg & Dan Westman

Please contact Gårdsbacken

gardsbacken@telia.com

# +46 706597199

You people, who visit our blog and want some information about Champis -the herding rabbit, Please write "Champis" in the box, in the upper right corner of the page. and you will find information about this Big little rabbit  :))