måndag 1 september 2014

Hope hoppar fritt på Gårdsbacken


Hope får hoppa fritt på Gårdsbacken...

Hon har det så himla bra, vår lilla söta, vita dvärgkanin Hope. Hon har sina gömslen och vrår, fast hundarna vet att de inte ska jaga efter henne...


Hope har sin mat innanför portdörren...

Även fast jag är övertygad om att de flesta som har en kanin till husdjur verkligen älskar sitt husdjur, så kan jag tycka synd om dessa kaniner som alltid sitter i sina små burar. Har de tur kommer någon ibland och lyfter upp dem för att kela lite... Burar som är så små att de inte kan skutta omkring i dem... :((


Hope skuttar in i lagårn för att kolla läget...

Det känns dock lite vanskligt, när Hope är helvit i pälsen och syns väldigt väl när hon skuttar omkring på gårdsplanen. Men jag märker att hon har hela tiden en flyktplan, för kaniner är ju verkligen ett flyktdjur. Om hon blir skrämd av någonting så sätter hon full fart mot sitt närmaste tillhåll, som kan vara uppe på gödselhögen, under vagnsboa, under en presenning och så vidare...


Här är hon lite svår att se, jag har märkt ut med pilen, hit kommer inga hundar!

Hennes favorittillhåll är uppe på gödselhögen, dit kommer inte hundar och där har hon full kontroll på vad som händer på gården. Jag tror även att hon tycker att det är varmt och skönt där efter lagårdsväggen...


Hope är inte helt enkel att se alltid, hennes helvita päls till trots...

Jag vet är det finns en risk att Hope blir tagen av räven, men jag hoppas och tror att hon är försiktig av sig och att hon kan klara sig undan. Och andra sidan överväger fördelarna min oro för räven, hon är så lycklig när hon skuttar omkring och kan välja och vraka bland maskrosblad och annat gott grönt... Hon far inte så långt ifrån lagårn... och hon är lycklig!!!



Hope... <3


gardsbacken@telia.com



4 kommentarer:

  1. Hon är söt som en liten karamell, lilla Hope <3
    Putte Kanin och fluffarna (Molly och Fluff) jobbar ihärdigt på ute i kaningården. De verkar ha en väldigt omfattande plan för sitt källarbygge - ibland blir jag rädd att kojan ovanför snart ska välta :)
    De är ju inte så intresserade av att umgås med mig - de är liksom sig själva nog, det lilla gänget! Putte är tryggast och mest sällskaplig, medan småfluffarna är mer sprattliga och håller sig på avstånd ("den där - hon ska borsta päls med borste och putta oss med sprutor. Nä, armslängds avstånd!") Så det kommer att vara en utmaning när det blir dags att flytta in dem i lagårn igen...
    Hälsa Hope och Champis och alla de andra! Kram från oss i Endre

    SvaraRadera
  2. What an independent gal is Miss Hope! And beautiful, too.

    I hope Champis is doing well, also, and of course all the dear animals and humans there :)

    Hugs! K.

    SvaraRadera
  3. Cute lovely Girl :-) Have a great Day! Hug! Nastassja

    SvaraRadera