På kurs med Derek Scrimgeour

Vilken underbar midsommar vi har haft.
Tidigt på fredagsmorgonen startade vi färden söderut, mot Pensionat Udden, för att fira midsommar och gå kurs med Derek Scrimgeour. Pensionat Udden drivs av Allan och Eva Andersson. Vill ni läsa mer om pensionatet klicka på bilden nedan så länkas ni vidare till deras hemsida. Detta är fjärde gången vi bor på Udden. Man blir väl omhändertagen och ordentligt bortskämd med god mat och dryck. Rummen är riktigt fina och sängarna är ljuvliga. Nog kan man ha det sämre på vallhundskurs. :))

Vi åkte som sagt ner redan på fredagen för att fira midsommar tillsammans med gänget på Udden. På resvägen stannade vi till på Elsa Anderssons konditori. Konditoriet startade 1916 och byggnaden andas 1700-tals miljö. Det ligger i Norberg och det passade oss perfekt med en räkmacka och lite annat gott :))

Har ni vägarna förbi Norberg MÅSTE ni stanna till på
Elsa Anderssons Konditori för en kopp kaffe...



På fredagen pågick en kurs med Derek i tävlingsteknik. Vi stannade till på pensionatet och sa hej till Allan och Eva sedan åkte vi och kollade lite på avslutningen av den kursen. Vi tycker den såg intressant ut, kanske kan det vara något till nästa gång ;)) Efter att vi installerat oss på rummen samlades vi ute på verandan på baksidan av pensionatet. Här kunde vi få oss en kall öl och ett glas vin, och med trevligt sällskap och bedårande utsikt över sjön mådde vi riktigt bra :))

Derek bjöd på sig själv och berättade många intressanta saker...

Till midsommarmiddag dukades den traditionella sillen och potatisen fram, dessutom fick vi västkusträkor, färska kräftor och mycket annat gott. Vi hade en riktigt trevlig midsommarafton tillsammas på Udden. Tack Allan och Eva för den goda maten och tack Leif och Lisbeth för räkor och kräftor...  Vi fick hålla igen lite på firandet för att kunna vara skärpta på lördagen när kursen körde igång. :))

Klockan åtta på morgonen samlades hela gänget till frukost. Vi var åtta stycken som gick kurs. Jätteroligt att träffa nytt trevligt folk.

Alla lyssnar intresserade på vad Derek har att lära ut.

Lördagen startade med lite regn i luften men efter bara drygt en timme drygt blev det uppehåll. Egentligen var det idealiskt väder. Det är ju så mycket jobbigare för hundar och får om det är för varmt. Det är förberett med stolar och ett litet tält finns uppsatt. En termos kaffe finns redo och lite goda kakor om man blir sugen.

Marianne agerar hund som rör sig som Derek säger :))

Derek började kursen med en genomgång om hur han grundtränar sina hundar. På ett tydligt och pedagogiskt sätt förklarar han hur han går till väga. Här på bilden ovan har han placerat ut en stol i mitten som ska symbolisera fåren och Marianne Sjögren får agera hund. Vi är väldigt förtjusta i Dereks sätt att träna hund. Det går lugnt tillväga. Med relativt små medel visar han hunden vad han vill att den ska utföra. Han använder rösten i STOR utsträckning och kan variera sitt ligg i ungefär fem olika tonlägen och där varje ligg har olika betydelser.

Danne och Allan lyssnar på Dereks genomgång.
Ett annat av Dereks signum är att han "bränner marken" där hunden inte ska röra sig. Detta är däremot lite komplicerat att förklara med enkla ord så jag rekommenderar er att läsa hans böcker istället :)) Som jag förstått det ska han ha givit ut en bok relativt nyligt. Måste kolla upp det själv :))
Derek har dessutom givit ut ett par filmer som är klart sevärda.

Danne får tips av Derek hur han kan träna...


Efter genomgången fick var och en av deltagarna förklara för Derek vad de ville ha hjälp med. Danne ville bland annat ha lite tips på hur man tränar hunden att gå sakta. Vi behöver få in ettans växel på Fame :))

Vi anser att Derek är en av världens främsta vallhundsinstruktörer och
vi tycker mycket om hans sätt att träna hund.

Kurshunden Lark V1354/2007. Marianne Sjögrens tik är koncentrerad
och redo om hon skulle behöva rycka ut och hämta får på rymmen...

Efter var sitt pass på lördagsförmiddagen åkte vi tillbaka till Udden för lunch och en liten stunds vila för oss och hundarna. Efter lunch körde alla återigen ett pass. Jag tycker alla hundarna var riktigt duktiga. Tomas och Fanny med sina unga hundar, var jätteduktiga, Sture med en nybörjarmatte var kanonläcker, Jette från Danmark vallade på Dereks vis tyst och lugnt och metodiskt, Maria fick jätteberöm av Derek för sitt träningspass o.s.v.

Danne och Fame lyssnar och lär :))

Vi satt uppe länge på kvällen efter maten och pratade hund. Derek bjuder verkligen på sig själv och sitter uppe tillsammans med oss hela kvällen. Han tvekar inte att ge goda råd och berättar öppet och hjärtligt om livet som fårfarmare i England. Hans engelska uttal är enkelt att förstå. Det som var extra roligt för oss är att han blev riktigt förtjust i Fame. Han radade upp många saker med henne som han tyckte mycket om...
Han använde beskrivande ord som nästan känns genanta att skriva ner, vi behåller dem nog för oss själva. Han sa även att han gärna skulle vilja köpa henne. Men inte säljer vi Famen inte!!! Sådana pengar finns inte!!! Men erkännas måste att vi blev omåttligt stolta över att få ett sådant betyg av mr Scrimgeour himself... :))
Nu gäller det bara för oss att kunna förvalta hennes egenskaper på ett bra sätt och fortsätta träna och öka på hennes erfarenheter.

På söndagen hade vi STOR sol.
Aningen för varmt, men hellre det än regn.
Gimmie fick se och lära. :))

Besök av FinaIndy

I vår valpkull efter Öbetets Pearl, "Gimmie" blev det sex valpar. Två av dessa var brun/vita. En är våran Fame, den andra chokladbiten är Indy. Indy och hennes familj kom och hälsade på oss.



Indy känner nog igen gammelhusse. Här med två av sina småhussar :))



Pensionat Udden ligger i Skinnskatteberg och Västerås ligger inte långt därifrån. Familjen som köpte Indy bor där och de kom och hälsade på oss på söndagen, där ut på åkern. Det var så roligt att få träffa dem igen även om det blev lite splittrat eftersom vi var mitt uppe i kursen. Gimmie blev som vanligt, när hon träffar sina valpar, omåttligt glad. Hon svänger som en ostkrok samtidigt som hon hoppar upp i luften. Jag är helt övertygad om att de känner igen varandra och känner för varandra. Så där gör hon aldrig annars.

Oj vad roligt att de fick återses igen. Båda två har nyligen fällt ur pälsen rejält. Fame har möjligtvis börjat pälsa på sig lite mer än Indy :)) Nog är de fina tillsammans!!! Indy har en egen blogg. Nej förresten, inte helt själv, det finns nämligen två BC till i familjen. Nicki och Lava. Titta gärna in hos dem. Bloggen kallas 8tassar.

Tack till Eva och Allan, och Derek

Vi vill tacka Eva, Allan och Derek för dessa fantastiska dagar. Jag kommer ihåg att när vi första gången besökte Pensionat Udden så berömde vi deras initiativsförmåga att hålla dessa vallhundskurser och att göra det på ett lyxigt sätt. Jag minns särskilt chokladbiten som låg på kudden. Detta var man inte van vid i vallhundssammanhang. Jag minns att ni svarade att ni ville skapa något som ni själva skulle velat uppleva.
Ni har lyckats!!!

Derek i samspråk med kursdeltagaren Marie.

Tänkte att detta kunde vara en passande avslutningsbild av kursen.
Rejält trötta hundar i bakskuffen på bilen. Hundarna hör hemma på Finnbogården

Till sist...
På vägen hem stannade vi till hos våra kära valpköpare till Milla. De bor i Umeå men har en liten stuga utanför Uppsala så det passade perfekt att stanna till där på hemvägen. De var vänliga nog att erbjuda oss deras gäststuga. Skriver lite om det i nästa inlägg...

Vi ska ha en skön semester!!!

I Hjärtat av Höga Kusten

Det finns en liten by i hjärtat av Höga Kusten... I denna lilla by bor ett par som heter Nils-Erik och Greta. De har en fantastiskt fin Ryafårsbesätting. Jag tror mig veta att det iallafall har varit Sveriges största Ryafårsbesättning. Nils-Erik och Greta är väldigt måna om sina djur och de har lyckats avla fram den allra finaste typ av Rya. Vi hade förmånen, ett år, att få vara med när besättningen mönstrades. Det var intressant och lärorikt. Det är en ära för oss att få besöka dessa fantastiska människor och en dag som dem är så underbar...

...Att sedan få fika av Gretas utsökt goda kaka, där man dessvärre bara kan drömma om att få receptet, och äta lunch som Bodil tillagat, är en höjdare :))

Nils-Erik och Gretas hus skymtas i bakgrunden genom en portal av humle, och vackert röda pioner. Greta har nämligen en vacker trädgård med många olika sorters rosor, träd, perenner, mm. Lillemor och jag njuter av att bli guidade runt i hennes trädgård. Denna gång fick jag skott av Olvon som blir spännande att driva upp.



Någonting annat som Nils-Erik och Greta har, är en kanin. Egentligen tillhör kaninen ett av barnbarnen, Hanna Grönlund, men den får bo hos morfar och mormor. Kaninen heter Champis och är inte som vilken annan kanin som helst. Den här kaninen vallar får!!! Ja, ni läste rätt, Vallar får!!! Vi hade med oss vår filmkamera för att föreviga Champis när han vallar och vi har filmat ca tjugo minuters vallning med honom, Vi kommer att lägga ut en film på youtube så småningom. Det kommer att bli häftigt, se fram emot det! Vi kommer att länka från vår blogg :))

Den vallande kaninen Champis

Här bor Champis. På vintern huserar han tillsammans med fåren,
men ni kan tro att det är han som bestämmer!

Man försöker förstå vad som pågår i hans hjärna
och varför han är så intresserad av fåren?

Fåren har en väldig respekt för honom,
för de vet att, om de inte flyttar sig så går han emot och
biter dem i nos och framben :))

Genom att springa runt, runt fåren  håller han ihop dem.

Här vallar John med honom. John lägger in kommandon som höger, vänster o.s.v.
och vi tror inte våra ögon/öron :))

Champis springer, springer och springer...

Vi såg honom göra drivningar, fösning, delning... :))

Champis vallar får!!!

Det tar på för en liten kanin att valla får. Återhämtning gäller...

Efter den fantastiska uppvisningen av Champis var det hundarnas tur att få valla. Fårbesättningen är på drygt hundra djur och hundarna får jobba hårt för att bemästra flocken på ett bra sätt. Som jag tidigare skrev är det underbart att få komma hit. Naturen är så vacker och det är inte på många ställen i våra hemtrakter där det är så kuperat.

Här håller Bodils Kep storflocken medan vi delat av en mindre flock
som Danne tränar fösning med med Fame.
Ni kan skymta dem som små prickar i bakgrunden. Inget teleobjektiv här inte...

Kep är lugn och fin med djuren.

John vallar med sin drygt ettåriga Navalls Jinx. V1199/2010
Jättetrevlig tik som vallar på ett moget sätt.

Bodils, Dombäcks Kep V1736/2007
Är han inte tjusig?

Johns nyförvärv Everics Rowena
Tänd på får!!! Såg jättefin ut!!!

Det är så intressant att se hundarna valla på så här stor fårflock, och det ger dem bra erfarenhet. Många av tackorna har klockor så det kan vara lite svårt för hundarna att höra kommandon. Att vissla med pipan är därför att föredra.

Danne och Bodil med Kep och Fame.
Lillemors unga tik ligger i bakgrunden.

Grabbarna poserar under ett vackert Gullregnsträd :))

Nils-Erik och Greta tillsammans med Bodil och Danne

 Vi kan inte nog tacka Nils-Erik och Greta för deras gästvänlighet. Det är en av sommarens höjdpunkter att få komma till detta trevliga par. Självklart är Bodil en stor del i det hela också.

<3 TACK <3

Avundsjuka jag på Lillemors fiiiina kamera!!!
Det är humlor som fotograferas, inte humle :))

Till sist... Vi ser fram emot helgen :))

Glad midsommar på er alla!!!

Efterlyses...

...Lekkamrat
Fame, två år, söker desperat efter en lekkamrat :))
Det finns så mycket lek i denna lilla brunavita kropp. Hon hade det bra under de sex veckorna som brorsan Billy var på besök på Gårdsbacken. Då fanns alltid han redo för bus, men det  är värre nu när det bara är Famen och morsan på gården. Visst, det kommer hundar nu och då på besök men då är det nästan alltid bara jobb som gäller... hmm, trist!
Näää, fram för mer bus tycker Fame!

Här har hon jobbat hårt för att bära ut diverse leksaker, kanske någon nappar?

Skämt åsido, vi tror helt säkert att leken är jätteviktig för hundar, likväl som för barn. Vi tror att leken är viktig på det sätt att det är utvecklande på många olika sätt för hunden. Tänk er att sätta ett barn i ett rum utan leksaker och säga åt honom/henne att lek inte får förekomma. Är det två barn eller fler i rummet får de inte leka med varandra. Hur låter det? Skrämmande va? Jag tror inte att de barnen utvecklas och lär sig speciellt mycket. Jag tror att det är lite samma sak med hundar och andra djur. Kan nämna, när jag har småkycklingar så är de också busiga... :)) Låt lekfullheten frodas!!!

Låt hundarna få leka med andra hundar, men självklart måste hundarna vara snälla med varandra och vilja leka. Man kan ge dem tillåtelse att leka på kommando som t.ex. -hopp och lek. Det är ett perfekt tillfälle att efter ett tag avbryta leken med ett -komhit kommando, för att sedan återigen tillåta lek.
Lek även själv med hunden ibland, de kommer att älska det!

-jag har några mjuka leksaker,
de är mysiga...




















-fårleksaker påstår husse är stimulerande...

Ett "spengummi" fick jag av en kursledare,
den är god

-det här vildsvinet kan du få låna om du vill leka med mig...

Vi har en korg i köket med diverse leksaker och märgben. Den korgen står alltid på samma ställe och har gjort det sedan valparna var små. Dit kan de alltid gå om de är intresserade. Ibland kan det gå längre perioder utan att de rör sakerna och ibland är korgen tom. På sommaren när vår dörr alltid står öppen, när vädret tillåter, hamnar många av sakerna utomhus :))

Vi kastar däremot inte saker till våra hundar. Vi kastar aldrig pinnar eller bollar förutom när hundarna badar, då kan vi kasta pinnar eller leksaker som de får simma och hämta. Pinnar får de plocka upp och bära när vi går i skogen men det är ingenting vi uppmuntrar. Hörde förresten om en hund som sprang med en lång kraftig pinne i full fart mellan två träd som växte tätt ihop. Det blev tvärstopp, hunden bröt nacken och fick avlivas :((

Fame gör ett försök, morsan verkar lite bussugen...

JAAA, hon nappade...

Till sist...
Finns det någon där ute som är sugen på lite bus, så ställer Fame upp...
Bara så ni vet...;))

Man är inte äldre än man gör sig

Promenad i Skuleskogen

En dag den här veckan hade vi friluftsdag på jobbet!!! Ja, ungefär som man hade i skolan. Fantastiskt lyxigt tycker jag. Morgonen började lite gråmulen men väderleken hade lovat uppehåll från mitt på dagen och mycket riktigt, när vi samlades på parkeringen vid entré nord till Skuleskogens Nationalpark, slutade det regna. Hela personalstyrkan gjorde sig redo för att inta nationalparken och dess underbara vandringsled.

Vi gick alltså en del av Höga Kusten leden. Vi utgick från entré nord och började med att gå ungefär fyra kilometer till Näske fäbodar där vi åt en god lunch tillsammans. Vi hade förmånen att få ta med hundarna, de var såklart överlyckliga av få följa med.

Vi måste rekommendera er att gå Höga Kustenleden. Leden är så fantastiskt vacker. Stora delar av stigen är mycket jämn och fin, men man får också vara beredd på mycket rötter och mycket stenar.






Vissa partier är heltäckta av klappsten.
Vissa klappstensfält är ganska breda
 men relativt lätt att gå på ändå tycker jag.

Höga Kustenleden är ca 13 mil lång om man skulle vilja gå hela :)) Det finns tre entréer till Skuleskogens Nationalpark. Entré syd, nord och väst. Det är ungefär lika långt till Slåttdalsskrevan om du går ifrån entré syd eller ifrån entré nord. Det är ungefär 4,5 kilometer. Efter vår trevliga lunch tillsammans fick de som ville gå upp till skrevan. Det ville vi såklart!

Här har vi kommit fram till skrevans mynning. Det är ganska mycket uppför på vägen till skrevan, men det är en bedårande utsikt man får på köpet. Leden är väl utmärkt med målade stenar och träd, dessutom har så många gått leden att man tydligt ser var man ska gå. Det är ingen överdrivet dramatisk vandring, den kan varmt rekommenderas även för de som inte är alltför äventyrslystna :))

En stor spricka längs en av klippblocken.



Skrevan är ca 100 meter lång, 30 meter djup och 7 meter bred.

Det ligger mycket sten på marken så man får hela tiden titta

var man sätter fötterna men det är inte svårgått ändå.

stenarna är relativt stora.



Här har vi gåttt igenom hela skrevan.
Den sista biten är ganska brant
men det finns en trappa att använda.

Utsikten är magnefik.

Man passerar några tjärnar när man går leden.
Perfekt för hundarna som får passa på att dricka
eller svalka sig med ett dopp.

Som jag tidigare nämnde, vi kan varmt rekommendera er att gå leden, eller delar av den. Det är en mycket vacker natur man går i. Orörd skogsmiljö med bl.a. kullfallna träd, ormbunkar, porlande bäckar och små vattenfall. Men se till att ha bra skor på fossingarna. Eftersom vissa partier består av mycket rötter och klappstenfält så är det viktigt att ha bra skor så man inte vrickar fötterna. En vattenflaska är också att rekommendera att ha med sig. Vi fyllde upp flaskan vid bäckarna och drack av det vattnet som var riktigt kallt och gott!

Här kan ni se leden när den är som mest ojämn!

Innan vi var tillbaka på parkeringen igen hade vi gått ungefär en och en halv mil. Både vi och hundarna var nöjda, men vi längtar redan tillbaka.

Det kommer garanterat att bli fler promenader efter leden i sommar :))

Till sist för dagen...

Mina gula lökar växer och frodas, men en lök har fattat helt fel, den växer upp och ner... Helknasigt!

Vi får följa den i fortsättningen och se vad som händer :))

Kolla vilken knaslök!!!

Kom ihåg att värma upp din hund,

innan fysisk ansträngning...