God djurhantering och hundens medfödda instinkter...

I dagens inlägg i Grannlivsbloggen så berättar jag om när vi hjälpte vår vän Bernt Åström att skilja av hans bagg- och tacklamm. Det jag i första hand vill skildra är hur viktig en god djurhantering är, och i detta fall när man använder vallhund i det praktiska jobbet med får...

Danne och Fame föser flocken får med alla bagg- och tacklamm...

Ibland blossar debatter och diskussioner upp huruvida folk med sina hundar behandlar djuren de vallar. Supertråkigt att dålig djurhantering ska behöva existera, kan jag tycka... Rötägg finns det överallt och tyvärr även bland oss vallhundsmänniskor. Det tråkiga är väl att de förstör för oss andra, vi som respekterar alla djur, vill dem sitt bästa och ser dem till de individer de är.

Att använda sin vallhund i det praktiska arbetet med djur är bra om allting går rätt till. Nu är det visserligen så att en vallhund inte föds till en färdig, fungerande vallhund, det krävs timmar och åter timmar av träning för att du själv och din hund ska kunna arbeta ihop. Det är under denna period som det är extra viktigt att förstå att man inte kan utsätta djuren man vallar på, för vad som helst. Vi börjar alltid vår vallhundsträning i en liten fålla, då kan man lätt ha kontroll på hunden och inga djur blir jagade med rädsla för sitt eget liv, eller rent av skadade.. När man har ett stopp på hunden och den kan uppföra sig bland djuren kan man släppa den på lite större ytor... Många sätter lina på sin hund och då kan man också enkelt träna kontrollerat.

Det stör mig när jag läser om vallhundsmänniskor som dömer andra, vem har rätt att göra det? Folk med Border Collies dömer folk med andra vallhundsraser som vill valla med sina hundar. Allt för ofta får man höra;  -Ja men om de behöver en vallhund varför köper de inte den bästa då? Vad då bästa? Alla vallhundsraser vallar på olika sätt och var och en gör väl precis som man själv vill... eller? Det som vi däremot måste ha gemensamt är hur vi behandlar djuren vi vallar på! Vi får inte acceptera att hundarna biter, jagar okontrollerat eller att vi inte får stopp på hunden. Det är helt oacceptabelt, oavsett vallhundsras!

Däremot har vi ingen som helst rätt att döma andra... säga att si eller så ofta måste du valla med din hund och kan du inte det, så kör agility eller nått istället... Helt förkastligt skulle jag vilja säga! Var och en gör precis som den själv vill och har möjlighet till, om de så bara har möjlighet att valla ibland...

Alltför ofta ser vi vår syn på saken...inte hundens. Jag ser till hunden, är det en vallhundsras så är den född med vallningsinstinkt. Det är ovanligt att det inte finns någon instinkt alls kvar i hunden. Ta schäfern till exempel... Vi har haft ett tiotal Schäfrar på vår gård som provat vallning och de har alltid imponerat och visat stor vallningsinstinkt. De som inte är avlade på vallningsinstinkten på... ja, jag vet inte hur länge?

Vi människor tänker ofta bara på oss själva, på vad vi vill... Hunden då? Är det en vallhundsras så måste den få utlopp för sin vallningsinstinkt... Är det jakthund så måste den få jaga... Är det en apporterande hund, låt den apportera, en knähund, ge den all kärlek du har där i ditt knä och så vidare... (Märk väl att det inte finns någon ras med en medfödd utställningsinstinkt!!!)

Därmed inte sagt att du måste valla med din vallhund si eller så många gånger i veckan, jaga med din jakthund lika ofta, apportera med din apportör minst ett par gånger i veckan, kela med din knähund två-tre gånger i veckan... Låt det bara finnas i din hunds liv, det som den är född till... Konstigare är det inte!!!

Tack för att du läste mina ord och tankar och titta gärna in på Grannlivsbloggen...



Kontakta Gårdsbacken
gardsbacken@telia.com