tisdag 31 januari 2012

Godhet segrar


Historien om Den Store Lille Champis fortsätter växa. Han vinner folks hjärtan runt om i världen. I skrivande stund har vår film om Champis 340 000 visningar. Vår blogg fortsätter att lägga nya länder i statistiken och det är för närvarande 48 olika länder. Idag bjöd vi Champis på ett stort salladshuvud så han skulle känna sig lite speciell...





För speciell... det är han...

Champis fårbesättning består av ett 60-tal vackra Ryafår. Fåren är indelade i olika grupper i ladan och hans favoritgrupp består av den ståtlige baggen Alvén och hans tackor. Alvén däremot är inte lika förtjust i Champis och retar sig många gånger när han han ser honom ligga utsträckt på ströbädden och se söt ut...
-Detta är mina tackor, bara mina, tycks Alvén tänka.
-Han där, den lille... ska bort...
Han borrar ner huvudet, krafsar lite med klöven och tar sikte på Champis för att stånga honom till andra sidan ladan.
Champis däremot, viker inte en tum... han ligger lugnt kvar... godhet segrar...



Alvén, himself...

Alvén kommer närmare, han kommer i full fart farande med huvudet nerböjt...
Sedan swischar han förbi vår lille kanin, som i sin tur förstått att han inte kommer till skada då baggen  inte når ner till honom. Så han ligger kvar. Oskadd.

Alvén irriterar sig inte lika ofta på Champis numera då han börjar lära sig att
-våld lönar sig inte!!!



Champis, The Big little Rabbit :))


I övrigt går livet sin gilla gång i Champis ladugård.
Vi hade turen att få bevittna när mästerkaninen räddade sin favorithöna ur knipa när vi var på besök.
-Hur det gick till?
-Det berättar jag en annan dag...  ;))





Kommentar på Youtube-klippet, citat:

-one of the greatest videos I have ever seen!!!

Thank you, VolkmarKlemm :))





Kontakta gärna Gårdsbacken





måndag 30 januari 2012

Den Store lille Champis!!!


Hur gick det här till?
Gårdsbackens lilla anspråkslösa blogg. Här skriver jag om våra älskade vallhundar och livet tillsammans med dem. Jag skriver lite om vår gård, om fåren, om hönsen och om gässen... och helt plötsligt har denne Store lille kanin, Champis gjort entré på bloggen :))





Man häpnar av Champis populäritet :)) Visserligen förstår vi att människor fascineras av hans arbetsiver, men att vår film har spridits så enormt runt jorden är desto svårare att förstå. Vi la ut en länk till vår blogg, på Svenska Vallhundsklubbens vallregister, vallreg. Där ville vi berätta för Sveriges vallhundsfolk att vi kanske inte behöver vallhundar? Det finns ju kaniner, som Champis ;)) och simsalabim... så spreds vår film som en löpeld..


Andhämtningspaus behövs,
när man jobbat hårt ;))

Jag känner en viss skyldighet att ge Er Champisfans lite information...

Aldrig i vår vildaste fantasi hade vi kunnat tro att Champis så totalt skulle charma alla som kom i hans väg. Lille Store Champis skuttar ju lyckligt omkring i sin ladugård absolut helt ovetandes om vilken historia han skapat. Men, nu är det ju så, Champis är inte som många andra kaniner... För att vara en liten stor kanin så krävs en hel del pondus. Och i fårstallet bor ju även en bagge...
-Vem som styr och ställer?
-Ja, det kommer jag att berätta om...  en annan dag...  ;))




Champis rules :))

Be kind to each other and others...

Var snälla med varandra och andra...





Kontakta gärna Gårdsbacken






Champis tar över världen :))

75 000 visningar på Youtube, i skrivande stund!
Människor från 43 olika länder har varit inne på vår blogg!
Efter ett par dagar i rampljuset ligger han fortfarande längst upp på Expressens startsida. bland de mest klickade klippen!!!

Helt ovetandes om sin genomslagskraft fortsätter livet sin gilla gång för Champis, i sin ladugård.
Han skuttar omkring bland tackor, bagge och höns och inte minst tupp.
Så fort jag får tid kommer jag att berätta mer för Er  -om Champis.


Champis tillsammans med sina får.




Kontakta gärna Gårdsbacken
gardsbacken@telia.com









söndag 29 januari 2012

Champis, världens mest kända kanin :))

Makalöst roligt att filmen med Champis slog igenom så totalt :))
Från att ha varit en okänd liten dvärgkanin, i lilla byn Käl i Norrland, så har filmen om honom visats över 27000 gånger på youtube, i skrivande stund. Man kan nog säga att han blivit världens mest kända kanin...


Champis, den duktiga vallkaninen...

 Reportrar från både Expressen och en engelsk stor tidning har hört av sig till oss och på vår blogg har männsikor från 36 olika länder varit in och kikat på Champis. Gå gärna in och kolla på Expressens startsida. Där ligger filmklippet på Champis och även en intervju med Nils-Erik.

Folk har hört av och vill veta hur man tränar kaniner att valla får ;)) Och folk har kommenterat att Champis ser duktigare ut än många av de BC de har tränat :)) Champis har verkligen berört och charmat världen :))


Fåren har en väldig respekt för Champis...


Ha en fortsatt trevlig helg,
så återkommer vi från Gårdsbacken med lite
historier från vardagslivet för lille, store Champis...



Kontakta gärna Gårdsbacken



fredag 27 januari 2012

Champis, den vallande kaninen :))

Till Er som väntat... ;)
En av sommarens höjdpunkter, för oss, brukar vara när vi åker till en liten by i Höga Kusten. I denna lilla vackra by bor bland andra ett par som heter Nils-Erik och Greta. De har en gård med får och lite höns. Ja, och så den lille dvärgkaninen Champis förståss!




Den vallande kaninen Champis... :))

Nils-Erik och Greta har ingen vallhund, trots att de har en ganska stor fårbesättning. Dom behöver ingen heller, dom har ju Champis!!! Champis är egentligen deras barnbarn, Hanna Grönlunds kanin. Nils-Erik och Greta hade flera gånger berättat för oss om Champis och hur han vallade fåren och vi tänkte att det måste vi bara fånga på film...  Sagt och gjort...

...En dag i somras begav vi oss till gården, utrustad med videokamera, och lyckades där filma denne lille lustige kanin 'in action' :))
Jösses, vad han jobbar!!! Titta på klippet och njut :)) Se till att ha ljudet på.
Om ni vill titta med större bild, klicka på Youtubeikonen nertill på filmrutan så kommer ni automatiskt till Youtube.





 Det är John-Erik Johannessen som stundtals vallar med honom och Bodil Johansson och BC-tiken Tay som passar i bakgrunden...



Så frågan återstår...
behöver vi verkligen vallhundar?  ;))



Kontakta gärna Gårdsbacken
gardsbacken@telia.com




onsdag 25 januari 2012

Hoppas du blir minst 20 år!

När vi bestämde oss för att para Gimmie och ta en kull valpar på henne så hade vi redan innan dess bestämt oss för att behålla en tikvalp ur kullen. Eftersom vi "tappat" två tikar på relativt kort tid, p.g.a. ålder och bara hade Gimmie kvar så längtade vi efter att få ytterligare ett yrväder i familjen.


Sex Gimmievalpar :))
Gimmie började valpa sent en kväll för ca två och ett halvt år sedan. Oj, vad spännande det var. Vi hade ordnat med en fin valplåda i köket där Gimmie frenetiskt bäddade några timmar innan vattnet gick. Hon jobbade som tusan med att riva tidningspapper, handdukar och filtar i många och små bitar... :)) När värkarna väl satte igång kom valparna som på ett pärlband. Tre tikar och två hanar. Fyra av valparna var som morsan, tricolorfärgade, och den femte var brun och vit! . Gimmie var stolt över valparna och tillät oss vara i närheten av henne och valparna hela tiden, hon visade inga som helst tecken på att vakta dem mot oss.


Svårt att få hela skaran på bild, här fattas en... Milla, såklart ;))

Vi bytte filtar i lådan så det blev rent, torrt och fint till  henne och valparna. Skönt att allt hade gått så bra och att Gimmie var så duktig att ta hand om dem. Fem valpar, ett perfekt antal! Då fanns det spenar i överflöd åt alla och valparna skulle, var och en, få gott om tid av oss. Vi lade oss för att sova, klockan hade hunnit bli riktigt sent, och vi somnade nöjda och belåtna bredvid valplådan.



Fame med morsan...

När vi vaknade efter att ha sovit några få timmar och tittade över valplådans kant så tittade vi rakt på en andra brun/vit valp. Wow, där var hon!!! Fame var född!!! Både Danne och jag kände vid första anblicken, att hon var vår. :))


Hur söt kan man vara på en skala?

Jag har även i ett tidigare inlägg skrivit om begreppet, mina barn och andras ungar, och att samma syndrom finns i hundvärlden också. Man tycker att sin egen hund är den bästa/bäste som finns. Så ni får ursäkta, kära vänner, för i detta inlägg kommer jag att berömma Fame så in i bängen, så ni kommer att tycka det är förskräckligt tråkigt att läsa om det... skulle jag tro ;)) Men det får jag ta ;))



Gårdsbackens Dalwhinnie regv1500/2009


Kära Fame!

Tack för att du finns och hoppas att du blir minst tjugo år!!!
Du ger oss mycket glädje av att finnas i vår närhet. Tack!

Vi känner hur mycket du tycker om oss och att du verkligen gör allt,
du kan och förstår, för att vara oss till lags. Tack!

Vi kan i ärlighetens namn säga att vi inte en enda gång blivit riktigt arga på dig,
det går bara inte, du ger oss ingen anledning. Tack!

Du kom till oss när vi precis mist en "en på miljonenhund" och inte trodde att vi kunde få en sådan hund igen. Tänk så fel vi hade. Här kom du och dina kullsyskon och lyste upp våra liv. Tack!

Du förstår ofta vad vi säger till dig och vi blir förvånade många gånger hur snabbt du förstår och gör rätt. Du förstår även ett nej på bästa sätt. Tack!

Som sällskapshund är du den bästa, du följer oss troget vart vi är går. Tack!

Som vallhund är du perfekt för oss, precis den typ av vallhund vi älskar. Tack!

Tack för att du finns och hoppas att du blir minst tjugo år!!!
Du ger oss så mycket glädje av att finnas i vår närhet. Tack!

//Din husse & matte





Det känns riktigt roligt för oss att ha fått en sådan avkomma efter Gimmie, som vi kan avla vidare på. Vi längtar att ta en kull valpar på Fame, och behålla en valp ur kullen. Vi kommer att fortsätta tävla i fårvallning med Fame till sommaren, sedan är tanken att vid hennes vinterlöp para henne. Då blir det småttingar tidigt nästa vår. Det blir någonting att se fram emot. :)) Vi kommer att hålla ögon och öron öppna under sommaren för att hitta en passande hane till Fame, en som har de kvaliteter vi söker hos en vallhund.
Vi är öppna för förslag  :))

Rebecca Crosson har fotat de två nedersta bilderna på Fame.



Till sist...


Champis...
-den vallande kaninen 
kommer i nästa inlägg :))
Håll koll!!!





Kontakta gärna Gårdsbacken












tisdag 24 januari 2012

Border Collien som vallhund...


I dagens inlägg kommer jag att skriva av ett kapitel i foldern som vi genom vår vallhundsklubb gav ut för många år sedan.
 -Vallhunden  -allmänna fakta-
Det var Danne och jag som utformade den.

I foldern kan man bland annat läsa fakta om SVaK och vår vallhundsklubb, Angervallarna. Man kan läsa om Border Collien och Working Kelpien. Vi berättar om vallningens grunder och presenterade i stort de olika prov och tävlingar som fanns då. En schysst liten folder :)) Inlägget blandar jag upp med lite bilder från oss på Gimmie, på besök i fårstallet... :))



ATT HA VALLHUND

Border Collie

Energiknippet nummer ett. Omöjlig att trötta ut, förutom när man ger den möjlighet att få utlopp för sin vallningsinstinkt. Det är inte helt utan anledning som man döper sin Border Collie till namn som, Turbo, Tudor, Rally, Fly, Speed och så vidare. Här har ni en hundras som gör 1-100 km/h på "en" sekund. Du behöver bara kasta en blick på herdestaven och visselpipan så studsar den upp på sina fyra svartvita ben, redo att vara dig till lags.
-Husse/matte, vad ska vi göra?
-Flytta djuren på nytt bete, klippa får, dela av... Säg bara, så hjälper jag till!

En vallhund är en oumbärlig hjälp om man har djur. Det sägs att en enda hund gör tolv mans arbete när det kommer till djurhantering. En djurägare får i regel bättre slaktvikter på sina djur på grund av att han enkelt med hjälp av hunden lättare kan flytta dem på nya beten. Oftast är det inget problem att samla ihop djuren för, till exempel klippning, avskiljning av lamm och så vidare, när man har sin hund till hjälp. Är det något djur som kommit ut till det grönare gräset på andra sidan staketet kan hunden effektivt hjälpa dig att få in dem på rätt sida. Bönder har dagligdags hjälp av sin vallhund när det ska mjölkas. Då slipper de eftersläntande kor som inte behagas mjölkas just den här dagen. Det sätter hunden stopp för. Poängteras bör, att det räcker inte med att köpa en Border Collie eller annan vallhundsras, och tro att du automatiskt har en fungerande vallhund. Det kommer att krävas många timmar för dig och din hund, av träning, innan ni fungerar tillsammans med djuren. Du måste lära sin hund att stanna, oavsett vad som händer omkring den. Att ha ett kommando som sakta, eller lugn är ett plus. Den ska lära sig höger och vänster, att gå bort och att komma närmare. Framåt är också ett kommando som är mycket användbart.



-Jag är helt övertygad att de finns där inne någonstans...
...fårskallarna, tycks Gimmie fundera.


Vissa vallhundar måste tryckas ut från djuren för att inte stressa dem medan andra måste jobba närmare. En del jobbar aktivt med kroppen, kroppsvallare, medan andra fokuserar och flyttar djuren med ögonen, eyehundar. Att ha lite av båda egenskaperna på sin hund är det bästa.

När du har fått samarbetet att fungera mellan dig och din hund har du en evigt trogen vän och arbetskamrat. Border Collien är en underbar gårdshund om du har fått denna kontakt med honom. Du behöver sällan vara orolig att han ska rymma från tomten, oftast håller han full kontroll över var du är någonstans. Du kan ju behöva hans hjälp.
-Jag finns här husse/matte, alltid redo!



-Ja, jag visste det, där är dom!
-Undra om dom törs komma närmare?


Ibland kan det vara lite frustrerande att alltid ha sin svartvita jycke runt hasorna hela tiden. Men, kom ihåg, han vill ju bara vara till lags. Ni jobbar ju tillsammans. Ett bra alternativ är att låta hunden ha en plats där han vet att han är ledig. Till exempel, en hundgård eller en speciell plats i huset. De lär sig snabbt att stället betyder ledig.
-Nu kan jag ta det lugnt, husse/matte behöver mig inte för stunden, rast och vila, Skönt!

Att låta sin vallhund just valla djur, är ett utmärkt sätt att låta den få utlopp för sin instinkt. Han aktiveras, både fysiskt och psykiskt, kanske hellre det senare. Får hunden detta har du i regel en harmonisk hund, som kan vara den bästa sällskapshund, knähund, kelgris och vän som går att få. Dessutom minskar du risken avsevärt att hunden börjar valla bilar, barn, cyklister och dyligt, som annars kan vara väldigt lätt hänt.



-Konstigt, det gjorde dom...


Border Collien är allmänt känd för att vara lydig och lättlärd. Men här får man Se Upp! Just därför att den är så lättlärd så har den lika lätt att lära sig fel saker. Dessa fel är det inte alltid lika lätt att få bukt med sedan. Du måste vara oerhört konsekvent med hunden och tydligt visa vad du vill att han ska göra.

Eftersom Border Collien alltid avlats på sina vallningsegenskaper och inte på utseende eller bruks, så är det vallningsegenskaperna som är mest framträdande. Men trots att rasen endast avlats med tanke på prestation har typen bibehållits i stort sett konstant. En vallhund är avlad på att kunna springa milvis varje dag, letande efter får och sedan samla ihop och driva dessa varhelst hans ledare vill. I bland annat Storbritannien där fåraherdarna har sina får ute på enorma vidder klarar hundarna av att springa i oländig terräng och göra sitt jobb, Att då promenera en sväng runt kvarteret säger sig själv vara en droppe i havet för denna hundras. Våra Border Collies i Sverige har många engelska gener i sig. Nu och då tas en ny hund in i Sverige för avel. Det finns även NyaZeeländsk Border Collie i Sverige. Den engelska varianten är oftast långhårig medan den NyaZeeländska typen är korthårig och har oftare nyanser av brunt i sig. Den förefaller i regel vara hetare och intensivare än de engelska hundarna.

Funderar man på att köpa en Border Collie bör man inte bortse i från att det faktiskt är en utpräglad vallhund man tänker skaffa. Ha i åtanke att någongång låta honom/henne få utlopp för sina instinkter på djur, under kontrollerade former. Du kommer säkerligen att upptäcka att det är detta hunden är skapt till och ni kommer förhoppningsvis att få det underbart roligt tillsammans.

Slutcitat.

Jag skulle nog ha skrivit ungefär på samma sätt idag. Jag skriver på ett par ställen svart/vit hund, på den tiden var inte tricolorfärgade Border Collies så vanliga som idag. Och definitivt inte brun/vita.




Jag kan inte nog understryka,

Bevara Border Collien som vallande vallhund!!!






Kontakta gärna Gårdsbacken




måndag 23 januari 2012

Att googla

Vilken tid vi lever i!
Tänk vad raskt man kan ta reda på saker och ting numera. Hur klarade vi oss utan Google egentligen? Det förstår jag inte.

Vi var i stan en dag förra veckan och jag satt i bilen och väntade på Danne. Fråga mig inte varför men plötsligt tänkte jag på ordet snatterbär. Hm, snatterbär, tänkte jag, vad är det för bär? Lingon kanske? Jag var inte säker, men med en snabb touchtryckning på smartphonen hamnade jag på Googles söksida och skriver där in ordet snatterbär. Inom någon sekund kunde jag få fram massor av förslag på sidor som handlade om hjortron, ja, snatterbär alltså!
Fantastiskt!!! Jag är stormförtjust i Google!!!

En annan dag satt jag hemma och googlade på diverse BC-sidor, då plötsligt, på en sida, så tyckte jag texten var väldigt bekant, jag citerar:
-det är inte utan anledning som man döper sin Border Collie till namn som Tudor, Rally, Fly, Speed och så vidare...
Vänta nu, den där texten har jag skrivit! För typ tio år sedan... Vi var aktiva i vår vallhundsklubb, Angervallarna, och utformade då en folder om, Allänna fakta, Vallhunden. Där skrev jag i princip all text. Något år senare frågade en bekant om hon kunde få använda min text på hennes hemsida. Självklart, svarade jag och var bara glad att hon tyckte om den. Nu har någon annan tydligen också tyckt om den och i sin tur använt den på sin sida.

Foldern, som jag inte har tänkt på, på många år, var jag nu tvungen att leta rätt på. Jag läste igenom den och tycker nog att jag var ganska rätt ute redan då. Jag kommer att skriva av kapitlet:
-Att ha Vallhund, ur denna folder, i kommande inlägg.
Kanske kan ni, som bland annat funderar på att köpa en BC, få en liten hint om hur rasen fungerar, genom att läsa det inlägget.




Ett knippe med tassar :))
Fame kan konsten att mysa.



Border Collie
-ready when you are!!!




Kontakta gärna Gårdsbacken





lördag 21 januari 2012

Snön fortsätter att falla...

Snön fortsätter att falla på oss på Gårdsbacken. Kommer ni ihåg att jag nämnde om nionde dagens väder enligt bondepraktikan? Det väder som är den andra januari, nio dagar efter jul, ska stå sig i nio veckor!!! Och det stämmer bra, än så länge. Det har snöat, mer eller mindre, varje dag sedan dess.


Vädret tar oss på ordet... :))

Den vanligtvis röda fasaden är nu snövit...


Observera utebelysningen,
nu sticker bara ca en meter upp ovanför snöytan...



Djuren har det bra i ladugården


Om ni tittar noga ser ni braskaminen innanför rutan :))


Jag tog med mig kameran ut i dag och fotade, så ni får se vårt vinterlandskap. Jag kan tycka att snön har sin tjusning också. Är man bara riktigt klädd så man inte fryser så är det härligt att vara ute. Tyvärr så har vårt fina skoterspår återigen snöat över så vi kan inte ta våra underbara vinterpromenader. Det blir att skotta snö istället :))



Ut i snön och gör snöänglar :))




Kontakta gärna Gårdsbacken






fredag 20 januari 2012

Nu är glada julen slut, slut, slut...

...julegranen bäres ut, ut, ut.

Julen, på Gårdsbacken, fick vara kvar ovanligt länge i år men nu är jultomtarna skönt nerbäddade i sina förvaringskartonger, glöggen uppdrucken, dörrkransen nertagen, julgranen uppeldad och jultomten har tagit semester. Lika speciellt som det är att förbereda inför julen är det att städa bort den.

Nu ser vi fram emot våren och ljusare tider. Jag tycker faktiskt att man redan kan märka att dagarna har blivit längre. Det är inte många dagar kvar nu på januari som brukar kännas som den längsta vintermånaden. Februari är en kort månad, trots en extra skottdag i år. I februari kan det även börja på att bli lite fina dagar med sol som värmer lite. Oj, vad vi har mycket att se fram emot. Var på stan med ett par goda vänner och hittade ett supersnyggt gardintyg till köksfönstren som kommer att få ersätta våra julröda gardiner. Oj, vad fint det blir på Gårdsbacken :))



Men till nästa år igen 
kommer han vår gamle vän
Ty, det har han lovat!




Kontakta gärna Gårdsbacken
gardsbacken@telia.com





tisdag 17 januari 2012

SKK´s uppfödarutbildning och hund, hund, hund...

Vi brukar ofta säga att den här tiden, är den lugna, mysiga perioden på året. Det brukar kännas som man går lite i ide. Dagarna är korta, då solen går ner tidigt, och det brukar vara mysigt att  krypa upp i soffan med en god bok och en kopp te... Hundarna brukar kura ihop sig i fotändan och man brukar höra hur det smackar och låter från dem av välbehag.
Så har det inte varit fram till nu... men som jag brukar säga:
-Självförvållat!!!


Som jag berättat om tidigare läser vi SKK´s uppfödarutbildning. Det är verkligen jätteintressant. Vi hade turen att bli lockade av ett par bekanta att börja utbildningen och vi är verkligen glada över det. Vi har haft ett lite längre uppehåll fram till nu, över jul- och nyårshelgerna, men i veckan körde vi igång igen. I början läste vi lite tunga kapitel som anatomi och juridik men nu har vi påbörjat parning och valpningsdelen. Under själva utbildningen har man ingen direkt kursledare, vi har en handledare som noterar närvaron, men hon går själv utbildningen. Så vi läser efter angivna direktiv som vi skriver ut från SKK´s hemsida. Där hittar man lite råd och frågor som man kan följa. Vi läser mycket hemma och försöker svara på frågorna, sedan går vi igenom dessa på våra träffar. Vi är en härlig blandning hundmänniskor men olika raser och erfarenheter. En perfekt blandning skulle jag vilja säga. Allt från jakthundar, sällskapshundar, utställningsfreaks och så vi, vallhundsnördar... :))



Nu är vi inne på boken om valpning :))


Vi är verkligen en perfekt blandning hundmänniskor som har massor att lära ut till varandra. Vi håller oss hyfsat till dagordningen tycker jag. Den senaste träffen nu så läste vi bland annat om hundens köns- och avelsmognad, vi läste dessutom om tikens löpcykel som delas in i fyra perioder: förlöp, höglöp, efterlöp och viloperiden. Vi läste om förberedelser innan parning och om själva parningen. Vi läste om SKK´s grundregler för hunduppfödning och mycket, mycket mer...

Gällande hundens könsmognad så brukar man säga att tiken är könsmogen när hon löper för första gången... och hanhundar när de producerar spermier. Detta sker ett par månader efter det att testiklarna blivit normalt vuxenstora. MEN nu är könsmognad och avelsmognad inte samma sak!!! En tik är sällan psykiskt mogen för valpar förrän efter tredje löpet. Självklart finns variationer beroende på storlek/ras på hund. Sedan kan man ju tycka det är oseriöst att avla på väldigt unga hundar utan att veta riktigt vilken hund man egentligen har...

Det är dessutom intressant att läsa om SKK´s rekommendationer. Till exempel: om tiken är äldre än sju år ska uppfödaren kunna visa upp ett veterinärintyg utfärdat före parningen vilket utvisar att tiken är i sådan kondition att inget hinder föreligger för dräktigheten. Det finns en del sådana här föreskrifter som man borde ta del av som uppfödare. Är ni intresserad och vill läsa mer så länkar jag till Svenska Kennelklubbens Grundregler

Jag återkommer om uppfödarutbildningen, det finns massor att berätta om den... :))
Nästa träff får vi besök av en Kennelkonsulent...
-Vad det är?
Det kände inte jag heller till tidigare.



Hundar i långa rader...

Mycket hund blir det...

Ikväll träffades Lisas hundgäng vid Fjällräven Arenas parkering. Vi var fyrtio hundar med hussar och mattar!!! Kan ni förstå vilket hundgäng vi börjar bli? Tur att det är en stor parkering. Jag har inte tränat Fame sedan förra vinter i denna typ av lydnad. Vi är synnerligen ringrostiga. Men jag envisas med att ha henne lös, hela träningen. Kopplar jag henne, "pratar" jag med kopplet istället. Det jag i första hand vill träna med Fame är att hon ska följa mig. Det är väldigt lätt att man låter hunden styra riktiningen, speciellt när man har dem okopplade. Jag bryr mig inte om att hon inte går fot perfekt, hon ska bara se vart jag går och följa mig på vänster sida... Hon får inte stanna upp och nosa eller gå åt det håll hon vill. Ni kan förstå att på en plan med fyrtio andra hundar så dräller det av dofter. Så ett stort dilemma när man har henne okopplad är att man tycker att man själv blir fruktansvärt tjatig. Fy tusan, jag skulle ha slutat lyssna för länge sedan om jag var hund.



Här tränas hundmöten.

Lisa styrde upp några bra övningar. Vi tränade bland annat hundmöten och inkallning vilka är nyttiga övningar för många av hundarna. Det bästa med dessa träffar är att folk med sina hundar får, och kan, träna precis vad de själva vill. Det är olika vad som behöver tränas och med dessa träffar så får vi perfekt miljö- och socialträning för valpar och unghundar. Jag kan verkligen rekommendera er med era hundar att försöka hitta ett sådant här hundgäng att träffas och träna med. Det är superkul och hundarna bli garanterat trötta efteråt :))


Fame lärde sig High-Five.
Veckans nya tricks blev buga.
prova ni också... :))





Kontakta gärna Gårdsbacken




söndag 15 januari 2012

Delningsträning hela helgen.. :))

Vilken fantastiskt trevlig helg vi har haft!
Att få umgås med underbara vänner och träna hund en strålande vacker vinterdag,
frågan är om kan man ha det så mycket bättre?




Vi blev inbjudna till Lägdoms gård för att träna delning med våra hundar och tror ni vi tvekade att tacka ja? Självklart inte! Tidigt på lördagmorgon packade vi bilen med hundar och tandborste för att åka till Lägdoms vackra gård. Här skulle tränas delning!


Träningsgänget :))

Jag måste redan nu få tacka Anna-Sara och Sigge för initiativet till denna helg. Att så här tidigt på året, mitt i vintern, få möjlighet att träna på detta proffsiga sätt var verkligen guld värt :)) En träningsplan stor som en fotbollsplan var skottad, underlaget absolut perfekt, får som sköter sig helt prickfritt och trevlig samvaro med gårdsfolk och träningsgäster... kanon!!!



Danne kommenderar in Fame i luckan...

Fame kommer in och tar tag i den avdelade flocken...

Här styr hon bort sin flock  ifrån de andra fåren...


Tyvärr så har jag ingen proffsig kamera, ännu, så bilderna blir inte så jättebra när man fotar på avstånd, men jag lägger ut några i alla fall... Vi har pratat om att införskaffa en bättre modell av kamera, med ett rejält objektiv, då kommer bilderna att bli så mycket bättre... :))






















På bilderna här ovan är "småpojkarna" i träningsgänget. De har hunnit bli nio och tio månader, Norman och Greg. Det ska bli riktigt kul att få följa deras utveckling i vår och sommar och se vad det blir av dem. Norman, till vänster, är cool som en filbunke och en väldigt speciell hund, han har verkligen något alldeles extra. Jag har varit väldigt förtjust i honom sen första gången jag såg honom. Han är dessutom helt underbar socialt, lugn och trygg... Lägg hans namn på minnet, för han kommer att låta höra av sig i framtiden, minns mina ord... :))



Greg tar delningsträningen till ett högre plan,
här singlar han... på höjden  :))
 
Lördagen bjöd som sagt på strålande solsken och vi njöt av att vara ute. Vi körde ett par rejäla pass var innan vi gick in och värmde våra småfrusna tår och näsor. Sigge, mästerkock, hade kokat ihop en soppa som smakade utsökt. Med varm soppa i våra magar och kaffe på maten satt vi länge och surrade delningsträning och annat :))




Carina kör skoter för första gången "in her life" :))

Vi hann med ett pass till innan solen gick ner. Alla hundarna var jätteduktiga. Fame tycker det är superkul att träna delning och kommer mer än gärna in när Danne kommenderar henne. Som förare måste du röra dig på ett sådant sätt att du får en liten lucka i fårflocken som du vill dela. När du får en antydan till lucka, vänder du kroppen mot den flock du tänkt dela bort och kallar in hunden till dig. Hunden ska då snabbt, utan betänkligheter, komma in i luckan rakt mot dig för att sedan vända sig mot den frånskilda fårflocken.



Här har Danne fått en lucka och kallar in Fame...

Självklart är ingenting bara och det gäller att träna och åter träna. Det är även mycket att lära sig själv så att man rör sig på rätt sätt i förhållande till får och hund. Dessutom finns det många olika varianter av delningsträning så man måste hitta en variant som man tycker passar sig själv och sin hund. Det är heller inte självklart att hunden så gärna kommer in till dig eftersom det strider mot hundens principer att hålla ihop fårflocken... nu ska den istället in och dela flocken... något som varit strängt förbjudet fram tills nu.



Delningen avslutas med att den avskiljda flocken
plockas ihop med den övriga fårflocken...

Som tur är har Fame inga som helst betänkligheter i att komma in till Danne när han ber henne. Hon tycker istället att det är ett roligt moment att träna. Hundarna tycker ofta det är ett kul moment, då det är lite spännande och de måste ofta jobba duktigt för att hålla flockarna i från varandra när de väl har delat.



Frans, gårdshunden, gör ett bra jobb :))


På kvällen åt och drack vi återigen gott, gott, gott!!! Och hade återigen trevlig samvaro... :)) Vi blev riktigt bortskämda av exemplariskt gårdsfolk. Som Danne sa när vi, på söndagen, efter ytterligare ett bra träningspass och utsökt lunch skulle dra oss hemöver:
-Det här måste vi göra om! ;))

Tack, Anna-Sara och Sigge... Ni är toppen!!!




Efter Lisas aktiveringstipsafton tycker Fame
att det har blivit lite besvärligare att få i sig maten ;))




Till nästa gång...
...må gott!!!




Kontakta gärna Gårdsbacken
gardsbacken@telia.com












torsdag 12 januari 2012

Hundpromenad och Möten med andra hundar...

I går kväll träffades vi igen, Lisas fantastiska hundgäng... 22 hundar med hussar och mattar. Denna gång hade vi bestämt oss för att promenera runt Höglandssjön. En slinga på cirka fyra kilometer.  Det här med att promenera, många hundar tillsammans, är en fantastisk upplevelse.


Det var så mörkt ute på vår hundpromenad att det var
svårt att fota någonting så jag plockar in en sommarbild istället
när Billy, Fame och morsan kampar om samma pinne.


Intresset var stort då det var hela 22 stycken hundar med sina respektive hussar och mattar som träffades för en gemensam promenad. Och vi har himla trevligt tillsammans :)) Eftersom promenadvägen runt sjön är fyra kilometer så hinner man alternera "snackkompis" ett antal gånger och det är nyttigt för hundarna att uppföra sig bland alla olika sorters hundpersonligheter...

Att ingå i en flock är en naturlig och viktig del för hundar och jag tror att, att promenera tillsammans är ett bra sätt för hundarna att känna flockgemenskap. Det är ytterst sällan det blir bråk och onödigt gruff när man promenerar tillsammans. Det är viktigt att man går åt samma håll och gärna i grupp. Att möta andra hundar är en helt annan sak. Det är istället ofta orsak till osämja, hundar emellan. Så fort de får korn på varandra börjar de att mäta sina krafter och osäkra hundar börjar kanske skälla eller morra. Hussar och mattar stelnar till och detta känner hunden såklart med en gång. En tanke till er som har problem med hundmöten, fråga personen med hund, som ni just mött, om ni får promenera åt samma håll en stund, tillsammans med dem... Självklart vet jag att det inte är så enkelt alla gånger, kanske främst om man har en hund som är hundelak.

Att umgås med andra, förrutom vår lilla familjeflock har alltid varit en naturlig del i Gimmie och Fames liv eftersom det ofta kommer andra hundar till vår gård. Gimmie kan väl ibland mopsa upp sig om det kommer en dominant tik till vår gård men hon är inte aggresiv på något sätt så det brukar gå bra... :)) Gimmie har däremot ofta en lugnade inverkan på många hundar, hon är ganska dominant i sig själv och jag tror att många hundar känner av detta och "går inte igång" i hennes närhet.

När folk kommer hem till oss börjar vi ofta med en promenad tillsammans med hundarna. Då brukar hundarna oftast vara lösa. Ska vi sedan valla är detta ett jättebra sätt att värma upp dem på. Många är dåliga på låta dem röra sig innan de tas in i träningshagen för ett vallningspass. Kanske ska vi starta 2012 med att bli bättre på att värma upp hundarna innan aktivitet? I vallningen gör de dessutom ganska ofta snabba och tvära svängar och startar många gånger från liggande ställning. Tänk på hur noga idrottsmän är på att värma upp och stretcha innan match/lopp...





Vi ska träna in ett nytt tricks varje vecka.
Denna vecka ska vi lära våra hundar high-five...
Träna på det du också med din hund :))


Ett bra youtubeklipp:
Träna in high-five så här



Till sist:
Ni måste bara gå in och kika på en av våra valpköpares blogg och titta på fotot av hennes Billy, Fames bror...
Så himla läckert!!!
Har ni tid så kolla gärna på youtubeklippet Gratitude som också ligger på hennes sida... Tänkvärt!!!





Kontakta gärna Gårdsbacken
gardsbacken@telia.com






onsdag 11 januari 2012

Vallhundsträning


Efter ca två månaders upphåll i vallningen har vi äntligen kommit igång igen :))
Fame har fått en lång välbehövlig vila men är nu mer taggad än någonsin och när husse tar fram vallhundspipan och sätter på sig stövlern, då förstår hon vad som väntar... :))


Om vi skulle ta och dela upp dom två och två...


Vintertid har vi möjlighet att hålla gårdsplanen och en större järngrindsfålla öppen att valla på. Underlaget är helt okej efter vi sandat på lite. Några av tackorna har vi inte betäckt så att vi ska kunna valla på dem hela vintern.



Där har vi luckan...


Man kan träna många saker med hundarna även på mindre träningsytor. Danne känner att han måste träna lite basicgrejer med Fame. Efter en relativt lång vila så har en del rörelser fallit i glömska hos henne. Å andra sidan ser vi saker som har ser bättre ut, fast hon inte fått valla under en ganska lång period. I de fallen har hon vilat sig i form :)) Det kan faktiskt hända mycket med hundarna rent mognadsmässigt genom att inte valla på en period också.



Dom ska vi ha!



Det är lätt att tro att arbetande vallhundar blir rastlösa när de inte får valla vissa perioder, men om jag talar av vår erfarenhet, så har vi alltid märkt att hundarna går ner i varv under dessa perioder. De blir lite lata och slöa. Självklart måste man ge dem möjlighet att röra på sig och aktivera dem mentalt dessa perioder också.


I säkert förvar! Bra jobbat Famen...


Det känns jätteroligt att vara i gång igen. Både för oss och inte minst för hundarna. Det känns riktigt bra att åka på jobbet när vi vet att hundarna är helt tillfreds, både fysiskt och psykiskt. Och det känns super att vara i gång med träningen redan nu, vi har mycket att träna på innan sommarens tävlingssäsong, bland annat delning... ;))



Det är en ynnest att få ha en hobby som ger så mycket tillbaka, och där man får en liten inblick i denna ädla konst, där de flesta av oss bara utnyttjar en liten, liten del av dessa hundars intelligens, arbetsförmåga och vilja att vara till lags. Tack !



"Without the shepherd's dog, the whole of the open mountainous land in Scotland would not be worth a sixpence. It would require more hands to manage a stock of sheep, gather them from the hills, force them into houses and folds, and drive them to markets, than the profits of the whole stock were capable of maintaining."
--James Hogg, 1824, ur The Shepherd's Calendar



Kontakta gärna Gårdsbacken
gardsbacken@telia.com





söndag 8 januari 2012

Aktivering för hundar, inomhus, vintertid...


Vintertid är en betydligt lugnare period för hundarna än sommartid. Många gånger på grund av att vi hussar/mattar är lite bekväma av oss och inte är ute på samma sätt som under sommaren. Nu är väl visserligen vi hundfolk kända för att trotsa det värsta oväder för att gå ut och rasta våra älskade fyrfotingar...
...men, hur det än är så vistas vi betydligt mer inom husets väggar än utanför under vintern. 

Allas vår Lisa hade tagit fasta på detta med aktivering inomhus och ordnade med en träff för att ge lite tips och idéer på inomhusaktiviteter för hundarna.


Lisas träffar är populära och väl sammansatta :))

Jag delger er som inte kunde vara med på vår trevliga sammankomst några av tipsen:

-Gör det inte lätt för hunden att få sin mat, tipsade Lisa.
Göm den eller ställ skålen över maten till exempel. Det finns många olika varianter på att göra det lite mer av en utmaning för hunden att få sin mat.
-Ibland, sommartid har det till och med hänt att jag kastar ut maten i sjön så min hund får jobba lite får att få den, berättar Lisa. Det är bara er egen fantasi som sätter begränsningar på vad man kan hitta på.


Gimmie jobbar med en tejpad kartong som jag lagt godis i,
som hon dessutom fick leta efter först.

Att gömma godis i creme fraicheaskar med sitt plastlock är ofta en enkel utmaning för att hunden att klara av, men klistrar du tejp runt asken blir det svårare. Det finns massor av förpackningar som går att gömma godis i... Typ, toarullar, sås- och lampkartonger, diverse plastförpackningar och så vidare...

Att gömma godis under en handduk är också en bra aktivering. Här kan man göra det svårare genom att till exempel knyta ihop handduken med godiset innuti den. Självklart måste du ha en handduk som hunden får förstöra. Har man gamla trasiga sockor går de också bra att knyta in godisbitar i.



Fånga hundar med frolic i snöre... :))

Utnyttja att det är hål i Frolicar. Knyt fast en bit i ett snöre. Sedan kan du kasta frolicen under en soffa eller en säng, och hunden måste ta tag i snöret för att komma åt godisbiten. Du kan också lägga godiset på ett bord med snöret hängandes ner, hunden måste dra i snöret för att få ner godisbiten. Se till att hunden jobbar på kommando så det blir på ditt villkor att den "drar i saker"... Jag skulle nog rekommendera att man har koll på hunden också så att den inte sväljer snöret också om den är glupsk :))


Fame väntar på kommando för att få "jobba"...
notera frolicen i snöret på bänken...

Vi kunde ha med oss våra hundar på träffen, vi lånade nämligen Studiefrämjandets lokaler och de tillåter hundar i vissa rum. Jättebra tycker vi såklart, då det är alla tiders bra träning för hundarna att kunna vistas tillsammans, många hundar, i samma rum där det blir trångt om utrymme och de ska vara lugna och fina.



Lisa demonstrerar olika aktiveringsleksaker

Lisa hade med sig många olika varianter av aktiveringsleksaker för hundar som finns att köpa på Zoohörnan. Vi har en aktiveringsboll till våra hundar som man stoppar godis i, vilken de älskar att leka med. Vi lägger undan den när vi inte har möjlighet att fylla den med godis. Det gör den jätteintressant när vi plockar fram den. Det finns som sagt massor av olika varianter med olika svårighetsgrad. Lisa pratade också om klickerträning och klicker med target. Hmmm, intressant!!!
Olika partytricks kan man också träna in, vintertid, inomhus...


Husses knähund :))

Vi måste alltså åter igen tacka Lisa för hennes engagemang i våra hundar.
Det är alltid lika trevligt att träffa så många hundmänniskor och träna tillsammans. Under träffen spånade vi även på vad vi ska hitta på under vintern, var och vad vi ska träna på tillsammans med våra hundar. Det vi saknar är en inomhuslokal för oss att träna i vintertid, i Örnsköldsviks kommun, är det någon som känner till någon???



Jag ska nog lära min hund att räkna...
Hon är väldigt förtjust i matte.




Kontakta gärna Gårdsbacken