Gårdsbackens Glengoyne

Som nummer två i raden av presentationen av Gårdsbackens valpkull och vad som "hände sen", kommer Lillemannen Goy, Gårdsbackens Glengoyne.

Goy med sin oemotståndliga blick... <3

Goy var föddes som nummer fyra av valparna och var minst av dem alla, men trots sin ringa vikt så var han redan från födseln, liten men naggande god... ;))

Lillemannen Goy med sin stora  personlighet...

Goy var också den ljusaste chokladbiten i valplådan och jag tror och känner på mig att han kommer att bli sagolikt tjusig som vuxen hund.

Lille fine Goypojken...

När valparna var riktigt små så var Goy den som var sist att lämna valplådan och han satt gärna och iakttog omgivningen innan han gjorde något väsen av sig. Vi var fundersamma om han skulle bli försiktig av sig, men det visade sig snart att vi inte skulle behöva oroa oss, för likväl som han var lite "efter" sina kullsyskon alldeles i början så tog han igen det med råge lite senare. Då var det alltid han som tog täten och tvekade aldrig i någon situation...

Goy skötte sig alltid exemplariskt i min hanteringsträning...

Det som vi tyckte utmärkte Goy var att han visade sådana otroligt fina, mycket snälla sidor. När vi började låta valparna gå utomhus så var det ibland någon valp som inte vågade gå nerför trappen med höga trappsteg... Då vände alltid Goy om och stegade uppför trappen igen och lockade med sig den försiktigare valpen nerför trappstegen. Detta hände fler än en gång... :))

Här har jag lindat en filt runt Goy då han
var lite frusen efter att ha varit utomhus...

Den gången Lime fastnade i skostället var det endast Goy av alla valpar som kröp alldeles intill Lime medan hon satt fast och puttade på henne med nosen. Han kröp även alldeles tätt intill henne efter vi hade fått lös henne. När jag höll henne i min famn kom Goy och kröp upp tätt intill henne... :)

Lustige Goy!!!

En annan sak med Goy var hans underbart postiva och roliga framfart genom livet!!! Som vi fick skratta åt honom! Ärligt talat så hamnade han nästan alltid i dråpliga situationer och vi fick ofta skratta åt hans påhitt... På bilden här ovanför så kom vi promenerandes från Oxnäset och var på väg upp till gården igen. Vi genade över bondens nysådda kornåker för att inte få valpar i fårhagen och så vidare. Om ni tittar riktigt noga på bilden så ser ni jättetorvan som Goy lyckades hitta och som han gärna ville visa blivande matte Annelie... :)) Han såg nästan inte vägen framför honom... Vi skrattade så vi tjöt, bäste Goy!!!

Goys nya fina familj!!!

Att Annelie och Goy skulle bli ett par föll sig helt naturligt. Det var dom två redan från första ögonblicket. Det var som ingen fundering på att det skulle vara någon annan valp till Annelie eller någon annan husse eller matte till Goy. De var verkligen en "perfect match". Båda lika positiva, levnadsglada och fina!!!

Goy och Tilly

Vi är så tacksamma över att vi fick lära känna Goy litegrann under hans åtta första veckor i livet och han fastnade i våra hjärtan och där kommer han också att förbli. Trots att han flyttat långt söderut så kommer vi att få träffa honom igen, förr eller senare och vi längtar!!!

Att sova på rygg visar att man är trygg i situationen...

Goy bor numera tillsammans med matte Annelie och två fina hunddamer, Tilly och Nelmi. I huset bor dessutom två kattflickor... Annelie är en väldigt erfaren och aktiv hundmänniska som kommer att låta Goy prova på lite av varje. Hon testar och ser vad han har fallenhet för... Givetvis kommer vallning att finnas på schemat och Annelie har toppenkontaker just inom vallning så det kommer att bli jättespännande att få följa dem i framtiden... :))

Här har Goy ramlat i plurret... Genomblöt liten BC-pojke...

Hur det har gått för för Goy sedan han flyttade från Gårdsbacken kan ni läsa om på Annelies blogg som hon håller flitigt uppdaterad... De fyra sista bilderna i inlägget har jag med tillåtelse  fått låna av Annelie, Tack!

Gårdsbacken önskar

Annelie och Goy all lycka i framtiden...



Gårdsbacken

Paula Lundberg & Dan Westman

gardsbacken@telia.com

# +46 706597199