Vi har bott på Gårdsbacken i drygt femton år och detta har aldrig hänt tidigare... Jag brukar alltid säga att förmodligen på grund av hundarna så har vi ytterst få möss på gården och råttor existerar inte alls.
Tills för några dagar sedan... Nu har jag fått äta upp de orden med råge.
Det började med att när jag skulle ta den sista vedklabben ur banankartongen för att lägga in i braskaminen så såg jag i ögonvrån hur någonting litet snabbt rörde sig när jag lyfte vedklabben. Den lilla som rörde sig var snabb som en vessla och kröp och gömde sig under banankartongen... Jag gav till ett högljutt tjut...
-Iiiiiiiiiiiiiiiii, en råtta!!!!
Vi hade fått kväll så Danne satt i soffan och slötittade på tv'n.
-Va??? sa han.
-En råtta, sa jag igen och sprang bort till köket. Danne reste sig från soffan och gick lugnt fram till banankartongen...
-Den måste ha följt med veden in, trodde han och det trodde jag med.
Vi... Ööhhh, Danne plockade fram en hink från städskåpet och lyckades fånga den lilla musen, obs, inte någon råtta här inte. En pytteliten skogsmus hade vi fått in i husvärmen. Danne bar hinken med den lilla musen till skogen bakom lagårn och förmodligen tyckte han det blev fasligt kallt om fötterna. Men vi kan inte erbjuda frusna skogmöss logi i vårt hus. Näää, de får hålla till i skogen.
Okej, nu var allt frid och fröjd igen... tills... Jag anade råttskit under hundarnas vattenskål i köket!!! Det har nu gått några dagar sedan incidenten med musen i banankartongen.
-What??? En till råtta??? Jag trodde inte mina ögon... Eller hade vår lilla vän tassat tillbaka till huset? Danne och jag kallade till krismöte och kom fram till att vi måste förklara krig mot de små mössen. Någon vettig råttfälla hade vi inte så vi beslöt att vi måste införskaffa ett par stycken. Vi tänkte att med fyra hundar i huset så lär de förmodligen inte visa sig under dagtid så när vi köpt råttfällorna, kan vi rigga upp dem och låta de ligga framme under natten, då har vi säkert ha fångst morgonen därpå.
Så ikväll... när vi satt och fikade vid köksbordet och alla hundarna låg vid våra fötter så såg jag plötsligt en liten, liten mus titta fram runt hörnet av kylskåpet. Där stannade han upp och tittade på oss, vände om och sprang tillbaka in i trapphallen.
-JAG SÅG HAN!!! ropade jag till Danne som satt med ryggen emot...
-Du skojar sa Danne, men fattade snart att jag talade sanning. Ett snabbt rådslag och vi stängde dörrarna till trapphallen och hämtade en plastburk som Danne skulle försöka fånga honom i. Jag är vansinnigt glad att jag slipper delta i jakten på den lilla musen... som snart visade sig vara två!!! Jodå, Danne stod öga mot öga med två små möss och jag hörde in till köket hur han jagade dem med burken. Med jämna mellanrum frågade jag... Fick du han??? Och efter en tid så hörde jag... JA, jag fick en!!! Han satte på locket på burken och så var det "bara" en kvar.
|
Fångad...
|
Det skramlade och lät och tillslut hörde jag en svordom från Danne...
-J***lar, han smet... In bakom sockeln vid trappen upp till övervåningen... Hhmmm, hur skulle vi nu göra? Vi letade rätt på en gammal råttfälla som vi har, men den är förmodligen alldeles för stor för att fånga en liten mus, men den får duga så länge tills vi hinner köpa en riktig musfälla.
|
Vi har bara en stor gammal råttfälla, vi gillrar med russin och strör på lite oboy.
|
Så just nu så har vi en liten våldgäst i huset. Vår teori om att den första hade följt med veden in höll inte heller. Förmodligen har en pregnant liten musmamma lyckats ta sig in i huset, tyckt att värmen passade hennes musbarn perfekt, så vi har alltså en hel kull med musbäbisar i huset... Hhmmm, mindre kul kan jag tycka... :((
Och hundarna då? Gimmie låg och sov på golvet i trapphallen därifrån den lilla musen kom ifrån vid första anblicken. Hon märkte ingenting.
Nu har vi googlat på bästa betet i råttfällan och fått lite bra tips, så fortsättning följer om vi får fast vår våldgästande krabat... Har ni något bra tips på hur man bäst fångar möss så dela gärna med er.
Är det inte akuta räddningar av gäss så är det jakt på möss. Livet på landet är underbart... :))
Skriv till mig; Paula på Gårdsbacken
gardsbacken@telia.com
Morgon dag 1: Musen hälsar och tackar för russinet, fällan slog inte igen... Han hade dessutom slickat bort Oboypulvret...