Vi har bott på Gårdsbacken i drygt femton år och detta har aldrig hänt tidigare... Jag brukar alltid säga att förmodligen på grund av hundarna så har vi ytterst få möss på gården och råttor existerar inte alls.
Tills för några dagar sedan... Nu har jag fått äta upp de orden med råge.
Det började med att när jag skulle ta den sista vedklabben ur banankartongen för att lägga in i braskaminen så såg jag i ögonvrån hur någonting litet snabbt rörde sig när jag lyfte vedklabben. Den lilla som rörde sig var snabb som en vessla och kröp och gömde sig under banankartongen... Jag gav till ett högljutt tjut...
-Iiiiiiiiiiiiiiiii, en råtta!!!!
Vi hade fått kväll så Danne satt i soffan och slötittade på tv'n.
-Va??? sa han.
-En råtta, sa jag igen och sprang bort till köket. Danne reste sig från soffan och gick lugnt fram till banankartongen...
-Den måste ha följt med veden in, trodde han och det trodde jag med.
Vi... Ööhhh, Danne plockade fram en hink från städskåpet och lyckades fånga den lilla musen, obs, inte någon råtta här inte. En pytteliten skogsmus hade vi fått in i husvärmen. Danne bar hinken med den lilla musen till skogen bakom lagårn och förmodligen tyckte han det blev fasligt kallt om fötterna. Men vi kan inte erbjuda frusna skogmöss logi i vårt hus. Näää, de får hålla till i skogen.
Okej, nu var allt frid och fröjd igen... tills... Jag anade råttskit under hundarnas vattenskål i köket!!! Det har nu gått några dagar sedan incidenten med musen i banankartongen.
-What??? En till råtta??? Jag trodde inte mina ögon... Eller hade vår lilla vän tassat tillbaka till huset? Danne och jag kallade till krismöte och kom fram till att vi måste förklara krig mot de små mössen. Någon vettig råttfälla hade vi inte så vi beslöt att vi måste införskaffa ett par stycken. Vi tänkte att med fyra hundar i huset så lär de förmodligen inte visa sig under dagtid så när vi köpt råttfällorna, kan vi rigga upp dem och låta de ligga framme under natten, då har vi säkert ha fångst morgonen därpå.
Så ikväll... när vi satt och fikade vid köksbordet och alla hundarna låg vid våra fötter så såg jag plötsligt en liten, liten mus titta fram runt hörnet av kylskåpet. Där stannade han upp och tittade på oss, vände om och sprang tillbaka in i trapphallen.
-JAG SÅG HAN!!! ropade jag till Danne som satt med ryggen emot...
-Du skojar sa Danne, men fattade snart att jag talade sanning. Ett snabbt rådslag och vi stängde dörrarna till trapphallen och hämtade en plastburk som Danne skulle försöka fånga honom i. Jag är vansinnigt glad att jag slipper delta i jakten på den lilla musen... som snart visade sig vara två!!! Jodå, Danne stod öga mot öga med två små möss och jag hörde in till köket hur han jagade dem med burken. Med jämna mellanrum frågade jag... Fick du han??? Och efter en tid så hörde jag... JA, jag fick en!!! Han satte på locket på burken och så var det "bara" en kvar.
 |
Fångad...
|
Det skramlade och lät och tillslut hörde jag en svordom från Danne...
-J***lar, han smet... In bakom sockeln vid trappen upp till övervåningen... Hhmmm, hur skulle vi nu göra? Vi letade rätt på en gammal råttfälla som vi har, men den är förmodligen alldeles för stor för att fånga en liten mus, men den får duga så länge tills vi hinner köpa en riktig musfälla.
 |
Vi har bara en stor gammal råttfälla, vi gillrar med russin och strör på lite oboy.
|
Så just nu så har vi en liten våldgäst i huset. Vår teori om att den första hade följt med veden in höll inte heller. Förmodligen har en pregnant liten musmamma lyckats ta sig in i huset, tyckt att värmen passade hennes musbarn perfekt, så vi har alltså en hel kull med musbäbisar i huset... Hhmmm, mindre kul kan jag tycka... :((
Och hundarna då? Gimmie låg och sov på golvet i trapphallen därifrån den lilla musen kom ifrån vid första anblicken. Hon märkte ingenting.
Nu har vi googlat på bästa betet i råttfällan och fått lite bra tips, så fortsättning följer om vi får fast vår våldgästande krabat... Har ni något bra tips på hur man bäst fångar möss så dela gärna med er.
Är det inte akuta räddningar av gäss så är det jakt på möss. Livet på landet är underbart... :))
Skriv till mig; Paula på Gårdsbacken
gardsbacken@telia.com
Morgon dag 1: Musen hälsar och tackar för russinet, fällan slog inte igen... Han hade dessutom slickat bort Oboypulvret...
Gosh, it reminds me of the television show when we were growing up, Mutual of Omaha's "Wild Kingdom"! Except with tigers and rhinos and stuff.
SvaraRaderaWe had mice but even worse rats in an old house we rented when we were first married (BBC - Before Border Collies). What worked for us was setting the traps with peanut butter on a bit a bread. Then we put the traps in small paper bags, what we call a lunch bag. When we heard the "Snap!" we would just pick up the bag and out it went into the dumpster. Traps are quick and humane, not like the dreadful poison...I laugh now at our newlywed memories, snuggled up together and hearing the "SNAP!" throughout the night.
When we first moved into this house, there was still a field out back and we ended up with field mice! Patch and Data were definitely not "mousers"; they would spot one and start herding it around the piano room...
I used humane traps, little wire cages that the mouse entered through the top to get to the PB but couldn't get out (no snappy traps because of the puppies). I would then take the captured mousekin part way around the lake and let it into the bushes. A few hours later one day, a mouse appeared in the house, looking somewhat familiar. To test my theory I put an eensy dab of pink nail polish on his back (just the fur) and took him out again. Welcome back, Pinky, a few hours later....we finally resorted to a sort of "sonic" mouse repellent, devices that would plug into electrical outlets and emit a sound that would keep mice away but not bother us. That worked!
I love to hear your stories, every day an adventure!
Miss you guys! K.
RaderaAnd I love to hear yours... Thanks!
Kram!
RaderaAnd miss you to <3
But they are SOOOO cute!!!!
SvaraRadera
RaderaThey sure are, not even me me can be afarid of them... :))
Kram!
Naawww vilken sötnos!!
SvaraRaderaDet enda som lockar mina möss är Skumtomtar eller chokladkaka (anticimex säger choklad) men jag VET att skumtomtar får ALLA möss på fall.
Storleken på den råtta som ev kan fastna i din fälla vill nog inte du möta;-))
Köp en fyrbent råttjägare! Annars får ni köpa likadan fälla som Kelly, så ni kan släppa ut dem igen för de e ju sååå otroligt söta. Men kom ihåg att det är skumtomtar som gäller:-))
Kram på er och lycka till i jakten
Vi ska absolut testa det där med skumtomtar, finns säkert på halva priset att köpa nu... :))
RaderaDu har förmodligen rätt angående vår STORA råttfälla, vi ska köpa musfällor. Hör ni inte av mig mera så har jag blivit uppäten... :))
Tyvärr är jag lite allergisk mot katter annars har jag gärna haft en på gården, har funderat på en pälslös Sphynxkatt, jag tycker de är helt underbara.
Kram!
Tilläggas bör att vi har elektroniska musjägare precis som kelly som amn sätter i eluttaget, men en o annan liten musling stoppar vadd i öronen eller är helt döv för vi har varje år en eller två små muslingar i huset iaf. Innan den elektroniska råttjägaren hade vi mer än 10 st/år.
SvaraRaderaJa de är svåra att hålla ute. Vi har förstås inga här, men i Danmark finns det många. Än så länge har de stannat utanför, som tur är. Jag kallar dem Disneymus, de är ju söta, ute alltså. Lycka till med storviltsjagten.
SvaraRaderaKram Gitte
Det var ett bra smeknamn på dem, för de är verkligen supersöta. När vi hade fångat den igår och funderade på vad vi skulle göra med den så fanns inte alternativet att döda den, den satt så sött och tvättade svansen där i burken... Nej det var otänkbart, den fick flytta ut i skogen.
RaderaKram!
Har dom bestämt sig, så har dom... Vi har tre huskatter och tre stallkatter, samtliga väääldigt jaktintresserade, men nog 17 får vi möss under diskbänken varje höst i alla fall. Fråga mig inte varför. Antar att det är mus-våghalsar som gillar adrenalinpump... Vi har små musfällor som är liksom överbyggda (så man slipper se när de blivit mos) som vi gillrar med smör. Lycka till!
SvaraRaderaSjälvmordskandidater skulle jag vilja påstå, med sex katter på gården :))
RaderaVår förste lille mus var otroligt modig som vågade sticka fram nosen med fyra hundar och vi i där i köket.
Att gillra med smör var en bra idé också, vi testar.
Kram!
Möss och råttor har jag många historier om, men i det här läget kan jag ju erbjuda er att låna Dinnkat, hon är duktig på att valla möss, men hon är inte nämnvärt intresserad av att fånga dem... så tipset blir att låta henne styra in musen i en stövel, det VET jag att hon kan (föreställ er känslan att sätta ner foten i stöveln och förnimma en rörelse och samtidigt något mjukt som glider omkring under foten. ?.!) och sen kan stöveln skakas ur på lämpligt ställe..
SvaraRadera
RaderaVad HEMSKT!!! med en mus i stöveln...
Jag skulle ha svimmat, jag tycker det är nog hemskt med en spindel i stöveln.
Jag vill inte ens tänka tanken med en mus, usch!
Dinnkatt tyckte alltså att det var ett bra ställe att förvara maten på. Jag förmodar att du bett henne att inte göra om det?
Detta vill vi höra mer om... Eller förresten.. Kanske inte... :))
Kram!