Gårdsbacken: Nybörjare i vallning

Vi har haft Border Collie i många år, hmmm, det var arton år sedan vi köpte vår första BC, så det har blivit några år med rasen. Vi tränade och tävlade i lydnad med vår första tik, men ganska snart provade vi på vallning och blev fast.

Fame, Rip och Gimmie

Luckie, som vår första BC hette, tyckte inte att lydnadsträning var så där alldeles fantastiskt roligt, men gick med på att träna, bara för att vara oss till lags. Vallning däremot var hennes grej och där fanns det otroligt mycket motivation istället. Betydligt mer än vad vi, två nybörjare, hade en chans att klara av... :)) Hela vår första vallhundskurs på tio gånger hade vi problem bara med att få stopp på henne.. :)) Vi brukar minnas tillbaka till den tiden, och brukar då säga; "Konstigt att vi egentligen fortsatte med vallning, trots allt"... :))

Gimmie föser en flock ryafår

Luckie hade Nya Zeeländskt BC-blod i sig, hon var hård som flinta och hade ett tryck på fåren som inte många hundar jag sett varken förr eller senare ha. Jag kommer ihåg att när vi gjorde unghundsbeskrivningen i vallning på henne, när vi kom till momentet: tryck på får, så tryckte Luckie iväg dem innan hon ens var på plats på åkern. Nej som sagt, Luckie var definitivt inte en lätt första vallhund, men å andra sidan har lärde vi oss massor tillsammans med henne. Vi brukar dessutom säga att Luckie var en stor anledning till att vi flyttade ut på landet och skaffade får. Nu har detta liv blivit en livsstil för oss och tänk vad många fantastiskt goda vänner vi träffat genom åren på grund av just vallhundarna och vallningen. Förmodligen hade vi på känn någonstans långt där inne att vi skulle fortsätta kämpa på, trots att vi många gånger bokstavligen fick kasta oss efter Luckie för att till slut få stopp få henne i vallningen. Tilläggas bör att hon var en väldigt lydig hund i övrigt.

Bodil och Kep

Tjusningen med vallning, är bland mycket annat att det finns så otroligt mycket att lära sig och att man förmodligen aldrig blir fullärd. Det är du och din hund och dessutom har du en tredje part i "spelet" också. En ytterst viktig part som ska behandlas väl och med respekt. Vi får aldrig glömma bort att upplysa om hur viktigt det är att inte valldjuren far illa. Djur som är vana att hanteras med hund på ett juste sätt blir inte stressade utan istället vana att låta sig flyttas med hjälp av hunden på ett lugnt och sansat sätt. Ibland när jag tittar på när Danne vallar med våra hundar och de till exempel tränar hämt, kan jag se hur fåren i framdrivningen, tar några extra hoppsasteg "i ren glädje" att få springa. Det kanske låter lite konstigt men när fåren är vana att bli hanterade med hundar redan från när de är relativt små, utan att bli jagade, bitna eller på annat sätt stressade så är de helt okej med att bli vallade med hjälp av hundar.

Tai, framför ryafåren i Käl

Det viktigaste i vallning är att man har ett samarbete när man vallar, mellan sig själv och hunden, att man är ett team eller kalla det också arbetskamrater om ni vill. För det är ett arbete ni utövar, i alla fall i hundens ögon och ett arbete/uppgift vill hunden väldigt gärna ha. Får man detta samarbete att fungera så är det nästan magiskt. Med komponenter som hundens vallningsinstinkt, mycket träning och mycket positiva känslor så kan man få till någonting riktigt bra. Det är viktigt att din hund vill jobba för dig... Försök att vara en bra arbetsgivare!

Något man måste komma ihåg är att det inte gör sig själv, det räcker inte med att köpa en vallhundsvalp och automatiskt tro att du har en fungerande vallhund, ånej! Här behövs träning och åter träning, både för dig själv och din vallhund. Du måste kunna "förklara" för din hund vad du vill att den ska göra för någonting... och... är du själv också nybörjare så är det inte så enkelt. Men kom ihåg att man kan inte vara proffs på en gång. Det är mycket man måste lära själv, sin hund och dessutom har du en tredje part, valldjuren, som inte gör det enkelt för dig. Så ha inte alltför stora krav, på dig själv och din hund, till en början.

Fame i vinterhagen

Försök att koncentrera dig på grunderna i vallningen, såsom hundens instinkt till balans, att du ska kunna stoppa hunden, att den ska kunna ligga kvar tills du ger kommando att arbeta vidare och lite sådana grunder. Befäst eftersom och skynda långsamt... Jag ser inga som helst bedrifter i att träna fram en hund så fort som möjligt. Ta det i Er takt, vi är så olika, både som förare och som hundar...

Fame i språnget...

Så försök istället se det positivt att det inte fungerar perfekt till en början, det hade varit konstigare om det hade gjort det. Tänk på allt ni har framför er och njut av resan på vägen till framgångar! Var inte rädd för att misslyckas eller för att ställa en för dum fråga. Mejla mig i så fall... :))

Tänk på;

Alla har vi varit nybörjare...

About Champis