De bästa bloggläsarna

Det här inlägget vill jag dedikera mina bloggläsare, alltså Er... <3

Utan Er skulle Gårdsbackens blogg inte finnas. Tänk att snart 400 000 besökare har tittat in hos oss på Gårdsbackens blogg sedan start... Wow!!!

Ibland kan jag fundera om all den tid jag lägger ner på att fota, lägga in bilder i datorn och därefter skriva inläggen är värd den tid det tar... Men så får jag ett mejl, en kommentar, en hälsning från någon av Er och så blir jag helt övertygad om att det är värd all den tid jag lägger ner, flera gånger om... Jag har fått SÅ många nya vänner och kontakter genom bloggen... <3 Jag tänker berätta en liten historia för Er.

Jag måste ha nämnt att vi var på väg till Gotland, på semester och för att tävla med Fame, för jag fick en inbjudan av en av mina kära bloggläsare, som bor precis utanför Visby. Hon undrade om vi inte ville komma in på en kopp kaffe hos henne när vi ändå var på ön. Ja men självklart, svarade jag, det skulle vara superskoj att få träffa en av mina trogna bloggläsare live och surra lite med henne...

Jag fick hennes telefonnummer och slog en signal en kväll. Vi pratade länge... jag hade funderat på innan om hon skulle prata med en infödings gotlännings dialekt och om jag i så fall skulle förstå vad hon sa. Hon är en infödd gotlänning, men hon skärpte till dialekten så det var inga som helst problem att förstå henne. Absolut inget ont om gotländska annars, då jag tycker att det är en härlig dialekt... :))

Här har han ätit nästan rent på den gröna tallriken och fortsatt till nästa... :))

Vi bestämde på telefon att efter tävlingen på söndag skulle vi bila upp till Visby igen. De bor endast några mil ifrån stan. Hon och hennes man ville bjuda oss på middag. När vi anlände till gården tog de emot oss med öppen famn och vi kände oss varmt välkomna. Mannen stod vid grillen och grillade de allra godaste hamburgare, gjorda av kött från en gård i närheten.

Kvinnan i familjen har katter och jag är lite allergisk mot just katter. Därför hade kvinnan dukat i lagårn och hon hade gjort SÅ fint. Med levande ljus, blommor och vackert dukat. Vi kom alltså direkt till dukat bord. Medan vi åt och drack gott så hade vi massor att prata om, det kändes som om vi känt varandra länge, samtalsämnena tog aldrig slut... :))

Jösses, så Kotte smaskade medan han åt... :)) Gott... Gott!!!

En höjdpunkt för mig var när bäst vi satt där i porten i lagårn och åt efterrätt så såg vi en liten parvel komma tassande förbi oss med bestämda steg. Kvinnans lagårdskatter hade vi också runt omkring oss som trevligt sällskap. Parveln var en väldigt ovanlig syn för mig och Danne. Det var en liten igelkott som kom tassande in i lagårn så här på småtimmarna. Kvinnan skrattade lite och berättade för oss att han brukade komma smygande när hon lagt upp färsk kattmat i alla kattskålarna.

Jag var tvungen att hämta min kamera i bilen och när jag kom tillbaka så hörde jag, innan jag såg honom. hur han smaskade i sig katternas mat. Och nu pratar jag SMASKAR!!! Yammi, yammi.. gott, gott... Jag har aldrig hört ett djur smaska som Kotte. Det gick inte att ta miste på om han gillade maten eller inte... :))

Jag var försiktig med kameran för att inte störa honom men han verkade inte ens märka att jag var i närheten och jag kunde fota honom utan att störa honom i maten... :))

Nu börjar Kotte bli mätt...

Vi satt kvar till fram på småtimmarna hos våra nya vänner och åter igen. det glädjer mig så mycket att få så fina nya bekantskaper. Kvinnan och mannen bor på den allra finaste gård, strax utanför Visby, de har sina katter, och de har sina kaniner, som i sin tur har det så bra på gården. De hade även två minishettisar som charmade mig direkt, vilka sötnosar!!! Det värmer mitt hjärta när jag ser djur bli så ömt omhändertagna... <3

Och STORT tack för att vi fick komma och hälsa på, hoppas att vi får bjuda igen... :))

gardsbacken@telia.com