Isländsk Fårhund vallar...

För en tid sedan hade vi nöjet att få ha en Isländsk Fårhund på besök på Gårdsbacken. Aska som tiken hette charmade oss totalt. Vi hade ingen erfarenhet av rasen sedan tidigare, förutom att vi hade läst lite om dem på nätet. Som ni förstår är det rasens vallningsegenskaper vi främst är intresserade av.




Aska jobbar duktigt med fåren...

Den här dagen när Aska med matte kom på besök hade vi inte riktigt vädergudarna med oss, vi hade istället ett riktigt hundväder. Det snöade samtidigt som vinden ven och gjorde att köldgraderna kändes extra kalla. Men med trevligt sällskap bryr man sig inte så mycket om oväder. Fame och Aska fann varandra ganska omgående och lekte bra tillsammans. Perfekt uppvärmning innan vallning.

Vi körde lite teori med Aska innan de praktiska övningarna ;))

Som jag skrev i inledningen charmade Aska oss totalt. Vilken liten social, nyfiken och vänlig hund. Efter att läst lite om rasen finner jag att det är en gårds- och vallhund, vilket innebär att den ska hålla reda på saker som händer på gården och med sin vallningsinstinkt samla ihop och driva in djur.

I början använde vi Fame för att locka igång Aska.
Det dröjde inte lång stund innan hennes vallningsinstinkt visade sig :))

På Island används/användes de Isländska Fårhundarna när får skulle släppas ut eller samlas in från bete. De ska leta reda på får, driva ihop dem och sedan driva fåren framför sig. Den enda vallhundsrasen som får ha skallet som hjälpmedel i sitt vallningssätt läste jag på något ställe. När Aska vallade skällde hon inte så mycket, men det som vi reagerade på var att hennes skall inte var irriterande... man kunde verkligen förstå att hon skällde av en anledning. Det var lite som "prat" från hennes sida. Hoppas det inte låter alltför kufiskt. Originellt var det i allafall.

Aska var fullkomligt orädd...

Vi reagerade även på att Aska var fullkomligt orädd i sitt möte med fåren. Vi brukar alltid vara försiktiga med unga hundars första möten med får så att ingen tacka stångar och skrämmer dem. Ganska snart upptäckte vi att vi inte alls behövde vara oroliga för detta i Askas fall. Vilken modig liten hund!!! Hon hade inga problem med att frontera tackorna nos mot nos, men frestades aldrig att bita trots det.

Ganska snart kunde matte med hjälp av hunden driva fåren...

Det var riktigt intressant för oss att lära känna denna trevliga lilla tik. Hennes debut i vallninges konst gick över all förväntan.

Fåren funderar på om de törs vända rumpan till denna lilla vallhund :))

Jag har kopierat en text om, vallningsegenskaperna på Isländska Fårhundar, från en hemsida om hundrasen. Sidan heter Tellusdream, jag tyckte den verkade seriös.


Tellusdream
"Vallhunden: Eftersom Island är fritt från stora rovdjur och de stora avstånden gjort boskapsstölder sällsynta, har det inte funnits behov av en aggressiv vakt- eller försvarshund. Den vallande uppgiften är att i första hand samla och driva djur. Med sin fantastiska energi, sitt stora mod och sin uppmärksamhet bidrar hundarna till att djuren finner vägen till skiljningsplatserna. En ivrigt skällande Islandshund får fart på tackor och lamm även när de trycker bakom lavablock eller i håligheter i den vulkaniska terrängen. Då kor ska mjölkas eller hästar hämtas får de ibland finna sig i att ha en envis liten hund i hasorna. Vallegenskaperna är mycket starka, men jaktinstinkten föga utvecklad." 

Aska vallar duktigt...

Jag fick höra i efterhand att Aska varit trött efter hennes besök på Gårdsbacken. Bara hennes och Fames busande måste ha varit nog så uttröttande, och sedan vallningen på det... :)) Men det är just detta som är belöningen av framför allt vallningen tycker jag, att man får så harmoniska hundar :))

Må så gott!!!

Gårdsbacken blog is written by Paula Lundberg & Dan Westman

Please contact Gårdsbacken

gardsbacken@telia.com

# +46 706597199