Pizzatjuven

Vi tycker att vi har ganska väluppfostrade hundar på Gårdsbacken.
De är ganska duktiga på att lyssna på vad vi säger och försöker nog vara oss till lags, så gott det går...

...Jag förmodar att ni uppmärksammat att jag skrivit ganska väluppfostrade?

Nu tänker jag berätta en liten historia som hände på Gårdsbacken förra veckan. Denna historia handlar inte om en kanin utan om en Border Collie tik som är sju år och heter Gimmie.  Gimmie är en väldigt snäll  tik, men hon har en förmåga att kunna överraska oss. Hon är, ibland, lite svår att förstå sig på och man kan omöjligt räkna ut hur hon tänker många gånger... :))

Som jag tidigare berättat så har de två senaste veckorna varit hysteriska hos oss, på grund av all uppmärksamhet som vi och vår Champisfilm har fått. Tiden har stått still när det kommer till vardagssysslorna, ja förutom de absolut nödvändigaste, som att mata djuren och dyligt. Matlagning har knappt existerat, det har blivit mycket äte ute, och mycket köpa hem snabbmat...

En av dagarna köpte vi hem en pizza till lunch efter jobbet. Pizza är bra på det viset att man kan äta halva och bli mätt på det. Sedan har man andra halvan kvar till en mumsbit på kvällen. För när kvällen kommer så är man rejält hungrig igen. Vi hade haft mycket att göra hela dagen och tog oss inte tid att äta. Jag kände hur magen kurrade och kanske lite extra på grund att att jag visste att vi hade våra pizzabitar att se fram emot. Danne tog sig till slut tid att ta fram och värma pizzorna. Jag hade min supergoda med kyckling, banan, curry och cremefraiche.
-Mmmmmmm! Jag längtade...

-Paula, pizzan är varm och klar att äta, ropade Danne till mig efter en stund, samtidigt som han går in i vardagsrummet och lägger en vedklabbe i braskaminen. Det tog typ trettio sekunder...
När han kommer tillbaka till köket var det första han såg en tricolourfärgad hund i ögonvrån som pinnade iväg och la sig under trappen, det andra hans ögon stirrade på var en tom tallrik!!!
Jag var precis på väg ner för trappen när jag hörde Danne säga:
-Gimmie, du är så skyldig!!!
-Vadå, frågar jag samtidigt som jag ser den tomma tallriken på diskbänken och en liten bananskiva med curry på golvet. Fame hade nu också kommit in i köket och slickar i sig den sista bananskivan.

Danne förklarar att han varit ute ur köket en kort, kort stund och när han kom tillbaka var pizzan...
...borta!!!
Saken är den att Gimmie under sina sju år på Gårdsbacken aldrig tagit någonting från bänken förut. Det har varit nära, om vi haft överblivna pannkakor på bänken men hon har inte tagit något utan lov!
Förrän den här dagen... Pizzan med banan och curry blev tydligen för frestande :))
Och som jag började mitt inlägg, man kan inte räkna ut hur hon tänker. Vi går tillsammans och tittar på henne där hon ligger under trappen... Vi frågar om det smakade bra med banan och curry :))
-Såg hon skyldig ut?
-Svar, Ja!

Pizzatjuv, vadå? Jag?

Trots besvikelsen över min försvunna pizza så kunde vi inte bli arga på henne. Danne var snäll och delade med sig av sin bit till mig... men Gimmie fick inte smaka!

Gårdsbacken blog is written by Paula Lundberg & Dan Westman

Please contact Gårdsbacken

gardsbacken@telia.com

# +46 706597199