För några dagar sedan hade vi ett rejält blåsväder. De brukar inte blåsa så mycket i våra trakter men den här gången klarade vi oss inte undan stormen.
Jag har sett på mina promenader med hundarna att en hel del träd har vält med rötter och vi var tvungna att ta till motorsågen vid ett tillfälle då ett stort träd blåst omkull över vår bästa promenadväg.
På gården klarade vi oss bra, förutom att skatornas bo, i storgran vid bryggan, blåste ner. Inte så konstigt egentligen, då det var helt enormt stort. Jag är rädd att de kommer att bli besvikna till våren då de måste börja om med ett nybygge.
 |
Kolla vilket enormt stort skatbo som ramlat ner...
|
Skatorna bygger i detta bo varje vår och ungarna brukar vara kvar på gården hela sommaren. De blir som ett naturligt inslag i trädgården. Jag tycker om skator och får för mig att de är ganska intelligenta fåglar. Visserligen har de rykte om att vara tjuvaktiga... Rackarns, jag glömde kolla i boet innan vi kastade riset på brasan... Tänk om där låg kyrksilver!!! Grämer mig... :(
Jag blir glad för ett mejl...
gardsbacken@telia.com
Tacksam varje gång vi slipper storm! Gotland är annars ett rejält blåshål, det är så platt att vinden får ordentlig fart... Men så länge djur och byggnader klarar sig utan skador får man ta det med jämnmod. Även om det förvånar mig att det sitter en enda pinne kvar på träden i hästhagen, utifrån den mängd nerblåsta grenar och kvistar jag plockat bort efter Simone...
SvaraRadera...fast det finns inget väder som kan få mig så förbannad som blåst: dörrar som sliter sig, högivor som far all världens väg och nymockat spån som far upp i ansiktet. Ren provokation, om du frågar mig!
SvaraRaderaHej Kattis!
RaderaVad härligt målande du uttrycker din "ilska" mot blåsten... Underbart att läsa... :))
Jag är ganska tolerant mot dåligt väder och kan till och med rådigga att gå ute när det regnar "småspik" Går efter måttat, inget dåligt väder bara dåliga kläder... MEN blåsväder är ingenting för mig, jag blir alltid lite obehaglig till mods när det blåser mycket. Förmodligen för att man tänker att saker kan blåsa sönder...
Kram!
/Paula